Satellite
  • Day25

    Mount ... och färden till Fox Glacier

    January 19, 2018 in New Zealand ⋅ ☁️ 10 °C

    Det var nästan en befriande känsla när väckarklockan ringde klockan 05.30 denna morgon. Det hade inte blivit mycket sömn i den lilla trånga husvagnen. Dels på grund av att vi legat och lyssnat efter ljud utanför husvagnen (kanske skulle det mystiska djuret komma tillbaka) och dels för att det var väldigt obekvämt att ligga på den tunna madrassen. En halvtimme efter klockan väckt oss var vi tvungna att köra för att hinna till vandringsleden vid Mount Cook och sedan vidare tillbaka till Queenstown för att lämna bilen i tid. Det blev en väldigt effektiv halvtimme då vi tryckte ner våra pinaler tillbaka i väskorna, kokade och drack det uppiggande kaffet och återställde röran vi alltid lyckas åstadkomma.. Det charmiga med att vara på resande fot är att man kan vara ofixad och naturlig. Man tar en snabbtvätt i vasken, sätter upp håret i en knut på huvudet och drar på sig kläderna man haft föregående dag för att spara tid.

    Den drygt två timmar långa bilresan gick snabbt, konstigt nog har vi alltid mycket att prata om med tanke på hur mycket vi umgås. Det såg ut att bli en vacker dag till skillnad mot den blöta gårdagen. När vi kom fram till Hooker Valley såg vi människor som sömnigt rörde sig runt sina parkerade husbilar. Fördelen med att starta dagen tidigt är att man slipper trängas med andra turister. Vi började gå längs den trevliga vandringsleden som löpte runt stora stenar och över brusande forsar. Vi var nästan ensamma där på leden vilket var härligt. Uffe och jag var båda på riktigt gott humör och passade på att imitera Gollum/Smeagol när de andra vandrarna var utom synhåll. Vi poserade för kameran på utvalda platser längs leden med vigselringen i högsta hugg och väste my precious... Hysteriskt kul!

    Totalt passerade vi tre långa hängbroar som gungade under våra fötter, högt över strömmarna nedanför. Undrar varför det gungade så mycket när Uffe gick på bron, förmodligen för att han tycker om att retas med mig som är höjdrädd. I ca en timme inklusive fotosessionen traskade vi fram i skugga. I samma stund som vi nådde fram till vårt mål, en gråglittrande sjö, tittade solen fram bakom berget. Ett magiskt ögonblick när solen kastade sitt ljus över sjön och isklipporna som glidit ner från berget. Vi stannade en halvtimme på denna fascinerande plats och njöt av allt vackert runtomkring oss. Lätt värt flera timmars körning för att komma hit. På tillbakavägen hade vi solen som sällskap samt en stadig ström av turister som gick mot sjön.

    Då var vi på plats i bilen igen för en lång körning tillbaka till Queenstown. Vi stannade lagom till träsmaken i rumpan började infinna sig och köpte lunch i en liten by. Då kom samtalet som vi väntat på från Imoova. Killen i luren berättade glatt att han hittat en husbil som behövde transporteras från Queenstown till Christchurch... den 22/1. Det var inte aktuellt för oss med tanke på vår tighta tidsplan. Den goda nyheten var att de hade en SUV som vi kunde hämta idag och köra till Christchurch. Vi tackade ja till erbjudandet och bestämde att vi skulle leta boende så fort vi lämnat in hyrbilen. Uffe hade redan hemma i Sverige bokat in fallskärmshoppning i Fox Glacier den 20/1 och vi skulle behöva hitta boende i närheten.

    Efter många timmars körning kom vi fram till Queenstown och lämnade in hyrbilen utan några problem. Vi bokade två sängar i en sovsal på ett populärt vandrarhem i Fox Glacier. Nöjda över det billiga boendet hämtade vi upp bilen som vi skulle förflytta. Endast 162 kronor betalde vi för tre dagars bilhyra/förflyttning - en riktigt bra deal. Ytterligare fyra timmar spenderade vi i bilen längs slingriga bergsvägar innan vi kom fram till Fox Glacier. Trötta efter en lång dag och ca nio timmar i bil checkade vi in på vandrarhemmet. Vi delade rum med två medelålders män från Schweiz som spenderade kvällen med att titta på tecknade serier på sina telefoner och skratta högt med jämna mellanrum. Vi blev påminda om varför vi inte brukar välja vandrarhem, dels på grund av att man delar sovrum med okända människor samt att det nästan alltid är undermåligt städat. Hur som så lyckades vi glida in i drömmarnas rike och sov gott hela natten igenom.
    Read more