Australia
Lake Wabby

Here you’ll find travel reports about Lake Wabby. Discover travel destinations in Australia of travelers writing a travel blog on FindPenguins.

14 travelers at this place:

  • Day66

    Day 66 - K'Gari Part 1

    April 14, 2017 in Australia

    We're back! Did you miss us? After 3 days on Fraser Island with no wifi (nice actually) it's time to write some form of bumper blog. As you can only put 6 photos on per blog entry I'll still split it by day anyway.

    Day 1 started with us watching a safety video about Fraser Island. It's a legal requirement that you watch it but turns out our tour guide think it's a load of rubbish. It was quite non-intentionally comedic. About half an hour long but split into 3 sections (driving, safety and island protection) which could also be watched in isolation so there was a lot of repetition. Basically drive slowly, don't feed dingos, don't sleep on the beach, do your seatbelt up. It was full of acting that the Weaverham Junior Theatre Group would have been proud of.

    We joined the tour at Rainbow Beach with one other guy whereas the 28 other people on the tour had started in Noosa and swung by to pick us up in a convoy of four 4 wheel drives. We ended up in the tour guide's car for the drive to the barge and to camp. Our tour guide is Dave, beard, long hair, built like a brick house and almost certainly played rugby in his day (Later in the trip we watched him dead lift 250kg and Dirty Dance lift grown men) however he does have a very eclectic iPod selection and knows the words to everything so we had a big singalong all the way.

    Fraser Island is the world's largest sand island and whilst it's officially called Fraser Island there's a push to try and get it renamed by it's indigenous name of K'Gari. The tour company are big on this push, Dave especially - more on this in day 2. The sand part explains the 4 wheel drives. It's impossible to use any other car as you're either driving on the coast around the waves or inland on soft sandy tracks. We had been told it was very important to follow exactly in Dave's tyre tracks to avoid mischief e.g. being hit by a wave and flipping over or getting stuck in the sand. If you're not driving quite correctly Dave will radio your car and tell you so. I'm glad I did not volunteer to be a driver as when you're not in Dave's car as I wasn't after the initial drive and for Day 2 it's pretty stressful even as a passenger. I found it easier to sit right in the back so I couldn't see.

    While driving to our camp site we saw our first dingo. Dingo's are wild dogs and were introduced to the island where they wiped out the other mammals. There's about 100 on the island and cause they're scavengers they're always on the hunt for scraps. At camp we were put under strict instruction not to leave anything in our tents at all food or otherwise and to only leave camp with a dingo stick and a buddy, just in case.

    We arrived at camp to eat lunch and drop our things off plus get the dingo and driving safety talk. There's 31 in our group, a mix of ages and mostly pairs of people with a few solo travellers. Lots of different nationalities, mainly European, and quite a few Brits living in Oz. We were worried it'd be all young gap year kids but there were a fair chunk of people about our age. Apparently Easter weekend is the worst weekend to come to the island as it's the busiest time. Sadly we didn't have much choice in our itinerary.

    After lunch we headed over to Lake Wabby. Matt took over driving one of the cars and did a great job considering it wasn't an easy drive. Once you park up it's a 3km walk up and down sand so quite tough going but worth it to see the incredible sand bank and Lake Wabby, green from the tea tree trees which surround it. It looks like a desert. We went for a swim in the lake which was full of fish which nibbled your feet if you sat in the shallows. I thought I'd hate that but I quite liked it. At all our stops Dave gave us 'Story Time' about where we were. The indigenous group who's land Fraser Island/K'Gari is are called the Butchulla people. Science reckons they've been on the Island for more than 40000 years. We learnt about the story they believe about how the island was created and about how Lake Wabby was a men's place where they held the ceremony of boys becoming men. (As women we'd done an acknowledgement ceremony before we left the car park so we wouldn't bring bad spirits to the lake). After we swam and got nibbled for a while Dave took us to a track he'd made up a bigger sand bank where there were panoramic island views. It was tough and steep, definitely not an official track but the views were indeed superb.

    Once we'd scrambled back down and walked the 3km back to the cars we drove back to camp. As so much of the driving is on the beach it's important to drive when it's low tide and light out so we needed to get back before the sun set. Dinner was steak which was pretty good considering it was mass BBQ catering for 40 people. Every one on the tour ranges from really nice and fun to quite nice and fun, there's some characters but no annoying idiots - always a bonus. Dave gave us a didgeridoo lesson though only one of us even got close to doing it well. Plus they end up full of spit so you don't want to practise too much....

    Our campsite is right next to the beach and as there's little light pollution you can see so many stars and part of the Milky Way. It's incredible. We also watched the moon rise which I never really thought about as being a thing. I think I preferred it to any sun rise I've seen, plus it's at a social hour. We spent the rest of the evening drinking goon (box wine), eating cookies and doing camp singalong with Dave and his ranger pal before retiring to our tents ready for a 6am start tomorrow. As it's so busy here on the island we have to work ahead of the usual schedule to try and beat the crowds.
    Read more

  • Day192

    Day 3 - Fraser Island

    October 11, 2017 in Australia

    We woke after another pretty late night filled with the remains of the goon but with less of a sore head. The same can't be said for the rest of our car as we had to wake them up after we'd finished our breakfast.

    Once the camp was tidied and the cars packed we were back on the road (aka the beach) to our last spot before the trip was over. Nobody wanted / was legal to drive but because Blake did a sneaky pass out earlier on she took the first driving shift. Unfortunately due to the tide times we were limited on lakes to visit so today's Lake Wabby would be a 40 minute walk inland from where we parked up. After a long walk which seemed to never end and bumping into Sefi and Sara again walking the other way we made it to the top of the sand dune which was about 100 meters down to the edge of the lake. Lake Wabby is home to over 12 different species of animal including giant cat fish which people often mistake for sharks.

    We spent around 45 minutes swimming around and watching the various fish swim past. This also included the pedicure fish which eat all the dead skin from your feet. We then had to face the long journey back up the sand dune and back to the cars for beef and salad wraps on the beach. Once lunch was demolished we hopped back in the cars to catch the ferry back to Rainbow Beach. On the way back there were a few little creeks that we had to drive through which were meant to be taken slowly. The car behind us however decided to ignore that rule and drive through them at speed in attempt to get his fellow passengers wet. Brendo doesn't miss a trick though and gave them a stern talking too over the radio as that's how you flood the radiator. Approximately 5 minutes later, they were on the radio telling everyone that their car was overheating. OOOPS!

    We all pulled over for some beach time whilst Brendo looked over the car. With an expected busted radiator we weren't going anywhere fast. They decided to let it cool down and give it another blast. It wasn't long until it over heated again though so we stopped again, popped the bonnet and tried again. About 5 stops later we managed to get to the ferry around 15 minutes late. Luckily they waited for us and it was back to the mainland.

    Once back at the hostel we all started to feel pretty broken again. We checked in, took all of our washing to the laundry, attempted to shower all the sand off finally and then had some down time. For dinner we had a final supper with the team in the form of 2-4-1 pizzas at a local pub. We then waved the boys off before heading for free beers for completing the trip. All in all the Fraser Island tour has been by far our favourite and the group was the icing on the cake!
    Read more

  • Day183

    Fraser Island - Nr. 1

    March 27, 2017 in Australia

    Nachdem wir uns schon so lange darauf gefreut hatten, waren wir die vergangenen drei Tage nun endlich auf Fraser Island! 😍

    Fraser Island ist mit einer Länge von etwa 124 Kilometern und einer Fläche von 1840 Quadratkilometer die größte Sandinsel der Welt. 🏖Das Landesinnere der Insel besteht aus einem spektakulären Regenwald, welcher durchzogen ist von glasklaren Flüssen und zahlreiche Süßwassersee beherbergt. Umrandet ist die Insel von kilometerlangen Stränden, auf welchen man stundenlang mit dem Geländewagen herumdüsen kann :) 🚙

    Unsere Tour ging früh morgens los. Nachdem wir mit der Fähre Fraser Island erreicht haben, haben wir zunächst einen Regenwald Spaziergang gemacht, bei dem wir einen ersten Eindruck von der wunderschönen Insel bekommen haben. Das Wasser in den Bächen ist so unheimlich klar, dass es aussieht wie aus der Leitung 😍💧
    Anschließend waren wir dann am Lake Wabby, welchen man nach einem Gang durch eine Art Wüste erreicht. Der See selbst ist nicht sonderlich schön, aber im See sind viele kleine Fische, welche an den Füßen knabbern wir im Spa🐟
    Nach einer langen aufregenden Fahrt zu unserem Camp haben wir dann eine amüsante Nacht im Camp verbracht. 😊
    Read more

  • Day276

    Lake Wabby

    May 30, 2017 in Australia

    Der letzte Stop auf Fraser. Eine kleine Wanderung führte uns zu einer kleinen Wüste, in der sich der kleine See befand. Leider war es heute ein wenig bewölkt, sodass es mir eindeutig zu kalt war darin zu schwimmen.
    Fraser hat mir sehr gut gefallen und das Fahren mit unserem riesen Jeep, war einfach super. Auf dem Rückweg mit der Fähre, könnten wir noch Delphine beobachten, einfach toll wie viele Tiere in Australien leben.Read more

  • Day15

    Räddningsaktionen på stranden

    January 9 in Australia

    För ett litet ögonblick ångrade vi beslutet att gå till Lake Wabbi när vi väcktes av den välbekanta väckningssignalen på mobilen. Klockan var inte mer än 06.00 och det fanns ingen tid att snooza om vi inte ville gå hela vägen i stekhet sol. Vi tog oss upp ur sängen och vaknade till liv smuttandes på varsin kopp kaffe. Med lite mat i magen var vi nu redo för vandringen till en av öns många sötvattensjöar. Lake Wabbi låg närmast tillhands, åtta kilometer till fots varav fem längs den pudervita sandstranden.

    Temperaturen denna morgon var redan uppe i 27 grader när vi påbörjade vår vandring. Rätt snabbt insåg vi att vi inte var ensamma där på stranden. Stora surrande getingar flög runt oss och försökte lifta på våra kläder. Ni som känner mig vet hur rädd jag är för getingar och ni kan säkert föreställa er hur jag skuttade fram på stranden flaxandes med armarna. Uffe var nöjd så länge jag fortsatte framåt och inte sprang bakåt. Efter att ha tagit en närmare titt på våra fans konstaterade Uffe att de inte var getingar utan stora flugor. Jag var fortfarande misstänksam mot de surrande varelserna och fortsatte med piruetter och skutt, dock inte lika skräckslagen som tidigare.

    Stranden på östra sidan av ön är milslång och då och då kunde man se bilar torna upp sig i horisonten. Det charmiga med Fraser Island är att man kan köra på stranden, förutsatt att man har en fyrhjulsdriven bil. Har man tur kan man få syn på dingos (vildhundar) som strövar fritt på ön. Det är viktigt för alla djurvänner att inte socialisera sig med dem utan låta dem leva i det vilda. Dingos som blir kontaktsökande mot människor skjuts av viltvårdarna. Vi hade dessvärre inte turen på vår sida och såg aldrig de ljusbruna vildhundarna.

    Vi nådde skogsbrynet och stigen som ledde in mot sjön. Nästkommande tre kilometrarna gick vi på en smal stig med vegetationen nära inpå. Då och då prasslade det till i gräset bredvid våra fötter och ut ringlade ormar och sprang ödlor. Det var både spännande och lite läskigt att gå där på stigen. På flyget till Sydney såg vi en dokumentär om Australiens farligaste djur varav ormarna hamnade högt upp på listan. Svettiga kom vi ut från skogen och såg sanddyner torna upp sig. Vi följde skyltarna och såg en grönskimrande sjö nedanför en hög sandkulle. Wow, ingen människa i sikte, vi hade sjön helt för oss själva. Vi drog av oss våra t-shirts och shorts och sprang med ivriga steg mot sjön och kastade oss i vattnet. Hundratals små fiskar simmade runt oss och så fort vi stod stilla började nafsa på oss. Fiskarna i Lake Wabby är så kallade pedikyrfiskar och äter döda hudceller. Kanske har ni varit på ett fiskspa i Thailand? Där är det vanligt att med hjälp av fiskar få bort döda hudceller. Det kittlas ordentligt när de nafsar under fötterna.

    Den privata känslan varade i ca 40 minuter innan sjökanten invaderades av turister. Fiskarna fick istället för två rätter välja på ett helt buffébord. Vi var inte lika poppis längre. Timmarna gick där vi låg i vattnet och gottade oss. Vårt boende som tipsat oss om sjön hade erbjudit sig att komma och hämta oss på parkeringsplatsen klockan 11.00. Det fanns två parkeringsplatser i närheten av sjön. Dels den vi kom ifrån som låg tre kilometer iväg på stranden och dels en som låg ca en kilometer längre in i skogen. Vi var övertygade om att det var den närmsta parkeringsplatsen de skulle hämta upp oss vid. En halvtimme till godo innan upphämtningen packade vi ihop våra saker och gick upp för den branta sanddynan och in i skogen. Terrängen gick mestadels uppåt och vi var rejält trötta när vi kom fram till parkeringen. Vår skjuts var inte där och då gick det upp för oss att de kanske menat parkeringsplatsen på stranden. Uffe ringde upp boendet och dessvärre var det som vi misstänkte, de väntade på oss på andra parkeringsplatsen. De hade inte tid att vänta på oss och trodde att vi skulle kunna hitta lift på stranden.

    Vattnet var slut och likaså maten. Torra i munnen hade vi inget val att gå tillbaka till stranden som låg fyra kilometer iväg. Tuffast var det när vi kom fram till stranddynorna som absorberade solstrålarna och gjorde det nästan outhärdligt att gå med flip-flops på sanden. Vi hann ifatt ett stort gäng som liksom vi var på väg till stranden. Vi höll oss i närheten och hoppades kunna få lift när vi kom fram. Efter många tuffa partier var vi framme på stranden. Vi började fråga runt efter lift tillbaka till Eurong. Oturligt nog var antingen alla säten upptaga eller skulle de åt andra hållet. Vi fick börja promenera längs havet. Jag kände mig svimmfärdig av uttorkning och den skarpa solen. Uffe tog upp telefonen som endast hade två procent batteri kvar och ringde boendet. Direkt till röstbrevlådan. Han testade några gånger till och hörde en vänlig röst i andra änden. Receptionisten förklarade att hon inte hade någon bil tillgänglig för tillfället och lovade ringa upp om hon hittade någon. Efter några minuter ringde hon tillbaka och sa att hon var på väg. Yes vi skulle bli räddade!

    Vi blev upphämtade av receptionisten och en man som bodde på boendet. Vi var otroligt tacksamma över vänligheten och glada över att återvända till till vårt lyxiga tält. Vatten har nog aldrig smakat så gott som de första klunkarna efter vårt lilla missöde. Uffe och jag tog en kylande dusch och kände hur vi återvände till verkligheten. Kvällen var betydligt lugnare och vi kände oss nöjda över dagen trots det som inträffade. Lite äventyr och svårigheter gör resan/dagarna mer minnesvärda.
    Read more

  • Day23

    Fraser Island - Tourtag 3

    November 8, 2016 in Australia

    Heute sind wir wieder um 8 Uhr losgefahren.

    Stopp Nummer 1 war "Lake Birrabeen". Keiner da außer wir😄 Hier konnten wir uns im Stand-up-paddeling versuchen. Tatsächlich gar nicht so schwer und macht echt Laune. Lustig wurde es allerdings als wir zu Viert auf ein Board stehen wollten😂 - aber wir haben es tatsächlich geschafft 😆

    Nach ca. 1 Stunde sind wir wieder in den Bus gejumpt und für ein frühes Abendessen nach Eurong gefahren - lecker Buffet!

    Nach der Stärkung wurde es ziemlich anstrengend, denn wir haben uns auf den Weg zum "Lake Wabby" gemacht - ein 45-Minuten-Walk, in der Mittagshitze, mit leichter Steigung unf zwar auf Sand!!😫 SOOO ANSTRENGEND 😣😥😧 Zum Ende des Walks mussten wir noch die "Hammerstone Sand Blows" herunter und dann waren wir endlich da! Schnell die Klamotten runter und rein in das recht angenehme kühle Wasser. Wir hatten hier sogar ein bisschen Wellness, denn in dem Wasser waren die kleinen Fische, die an einem knabbern 😁 Nach ca. 1 Stunde haben wir uns dann auf den Rückweg gemacht - die Sanddünen hoch und den Walk entlang zurück zum Bus. Wir haben sogar ein paar Eidechsen gesehen! Eine Strecke des Walkes war 2,7 km lang 😲 - die anschließende kurze Cookie-Pause haben wir uns also wirklich verdient!

    Und dann ging es auch schon wieder zurück. Da Melanie und ich nach Rainbow Beach wollten, wurden wir in Eurong abgesetzt, wo uns ein anderer Bus abgeholt, zur Fähre gebracht hat und uns direkt am Hostel in Rainbow abgesetzt hat.
    Read more

  • Day46

    #44 Fraser #3

    October 17, 2015 in Australia

    Am letzten Tag gabs wieder ein Spinne-am-klo Erlebnis, hoffe ich krieg das Foto noch geschickt, hatte da kein Handy dabei :0
    Der Spot für den letzten Tag war Lake Wabby, der tiefste See auf der Insel, da musste man erst mal ne dreiviertel Stunde hinlaufen, war aber durch den Wald. Also einerseits cool, angenehm kühl, aber auch blöd, weil man dauernd auf den Boden schauen musste, wegen ob da vllt ne Spinne oder Schlange wartet und auch weil da lauter spitze Blätter und Zweige waren und das dann weh tut sonst am Fußi,d.h.nach anderem Getier im wald konmte man nicht so richtig Ausschau halten, haben nur n paar Goanas gesehen. Das letzte Stück ging dann über Sanddünen und da waren zwei Dingos *-* Der eine hat nur geguckt und is dann wieder abgezischt aber der andere war glaub ich recht jung und ziemlich frech und ich stand da mit der Becci, so ne Engländerin aus dem Auto, in dem ich heute war (weil ich in meinem 'eigenen' Auto keinen Platz mehr hatte- was mich ziemlich angekotzt hat), die mega schiss vor dem doofen Dingo hatte und immer gejammert hat "what shall we do omg what do we do now":D wir standen dann da also und der kommt so her und begutachtet uns und schnuffelt an meinen FlipFlops (die vor mir lagen, weil ich sie im Sand ausgezogen hatte). Wie er dann aber mein Bein beäugt hat isses mir n bisschen zu intim geworden, dann hab ich ihn angefaucht und er is weiter gedackelt. Kann mir schon vorstellen, dass die gefährlich werden, wenn man versucht sie zu streicheln oder sich hinkniet oder so. Dann ist mir eingefallen, dass ich ja noch ein Foto machen sollte..ist leider nicht so gut, da war er schon recht weit weg aber als er da war wars echt faszinierend, da vergisst man das Handy.
    Nach der nächsten Düne kam dann auch schon der See, da waren lauter kleine Fischie drin, die einen angefressen haben, wenn man lange genug still gestanden ist.
    Auf der Fahrt zur Fähre gabs danm nochmal nen Dingo zu sehen aber nur aus dem Auto und ne tote Schildkröte:(
    Auf der Fähre hat uns dann ne Wasserschlage besucht und das wars dann auch schon.
    Insgesamt ne nette Tour, wäre super toll, sowas nochmal mit Freunden zu machen, dreimal so viel Spaß, das auf dem Sand und 4WD fahren ist jetzt auf der to do Liste.
    Jetz gehts weiter nach Noosa.
    Read more

You might also know this place by the following names:

Lake Wabby

Join us:

FindPenguins for iOS FindPenguins for Android

Sign up now