Yotdzonot

Denna dagens historia börjar egentligen redan på flygplatsen från ön Roátan där vi började prata med ett par amerikanska kvinnor i kön till säkerhetskontrollerna som också rest runt i Syd- och Centralamerika. De frågade oss vad vi tyckte om Roátan och hur vår vistelse varit. Vi berättade att Louise hade varit lite krasslig så vi bara haft möjligheten att vara ute och snorkla en dag som annars ön är känt för att vare ett riktigt mecka för. Vi beklagade oss om att vi inte lyckats se några havssköldpaddor som vi sett så mycket fram emot att få göra. Då säger en av kvinnorna att då MÅSTE vi besöka Akumal i Mexiko där det uppenbarligen kryllar av stora havssköldpaddor längs kusten.

Till nutid. Vi bestämde oss för att ta en övernattning i Akumal på vår roadtrip till Cancún där vi ska flyga hem ifrån om 4 dagar. Vi bokade en stuga för en natt 2km från stranden eftersom vi ändå hade hyrbil och det kostade 4 gånger så mycket om man ville ha samma kvalité vid stranden.

Vi hoppade in i bilen lite smått hungriga eftersom vi inte ätit frukost och tänkte oss ta något på vägen. Det fanns inte så många restauranger på vägen som vi hade tänkt oss utan det var mest väg kantat av skog. När hungern blev outhärdlig stannade vi till vid ett mini mart och köpte en chipspåse och två glassar som fick bli vår frukost. GPSen hade beräknat körtiden till 3,5h men vägen var mycket bra och Dodgen var inte heller så slö så efter lite mindre än 3 timmar så var vi framme i Akumal.

Vi checkade in på Villa Tortugas Residence där vi möttes av en mycket trevlig italienska som tog emot oss och bjöd på välkomst dricka. Det är tydligt att de betyg som är lämnade på Booking.com osv. är att lita på, detta hade fått ett snittbetyg på 4,7/5 vilket det levde upp till. Louise tyckte nog det var 5 av 5 eftersom de hade tre kelsjuka katter på området som alla fick sin skäliga dos av gos nu när Louise kom.

Vi fick en fin stuga med fullutrustat kök med kaffebryggare och toaster. Det ingick både filter och kaffe så jag kunde brygga den absolut godaste koppen kaffe på hela resan! Det man får på frukostrestaurangerna runt om är som te, riktigt blaskigt kaffe.

Vi hoppade in i bilen och körde ner till Akumal Playa för att prova turen och se om vi kunde få syn på någon havssköldpadda. Vi åt lunch vid vattenbrynet och avnjöt ett par kalla bärs med lime innan vi gav oss ut för att snorkla.

Det fanns flera snorkelturer som de ville sälja på turister nere vid stranden. Men vi kände att vi inte ville simma runt i en klunga med andra svenskar med flytväst utan begav oss ut på egen hand. Kan ju som sagt nämna det att vi inte hört en ända svensk röst mer än våra egna på vår resa fram tills nu. Här är 50% Svennebanan-familjer som åkt charter hit, resten är amerikanare..typ.
Så helt plötsligt får man passa sig för vad man säger ;-)

Efter att vi simmat ut ungefär 20 meter från strandkanten hand i hand så klämmer Louise åt min och pekar ner på botten. Där är en jättestor havssköldpadda som betar sjögräs, minst 1 meter lång och bara några centimeter från oss när vi simmar runt den. Det är inte ofta jag saknar att ha en undervattenskamera men detta var en av gångerna. Otroligt nöjda simmade vi in för att skåda hur solen sakta gick ner i horisonten.

Tillbaka vid vårt hotell satt vi och tog det lugnt vid poolen och kollade på tatueringar både jag och Louise. Plötsligt fick jag ett SMS från min gode vän Martin som jag visste också skulle befinna sig i Mexiko denna veckan men jag visste inte riktigt var. Vi hade haft sporadisk kontakt på Facebook och vi hade förstått det som de skulle till Cancún på sin semester. Jag slog han en signal för att se om vi kunde mötas upp när vi skulle dit dagen efter.
Då säger Martin "Vi bor ganska långt i från Cancún egentligen, vi bor på en jätteliten ort som heter Akumal"... hahaha, fan vad världen är liten ibland? Visade sig att de bodde på ett hotellkomplex precis över vägen från där vi bor.

Vi bestämde oss för att vi skulle ut och äta tillsammans med Martin och Elin nu när möjligheten fanns. Vi körde till deras anläggning där det stod vakter och frågade om vilket rumsnummer vi hade. Försökte pedagogiskt förklara att vi bara skulle hämta upp ett par vänner för att sedan köra ut och äta. Det var lättare sagt än gjort, men efter lite mex-engelska och teckenspråk så vinkade han förbi oss. Vi hämtade upp det glada svenska paret vid entrén och körde sedan ut på den stora vägen som korsade byn igen. Vi tänkte oss att vi skulle ta någon trevlig resturang längs vägen men åter igen var det ganska öde förutom ett par bensinmackar, vi övervägde faktiskt att gå in och ta en korv med bröd. Till slut blev det så att vi körde hela vägen till Playa del Carmen, 40min bilfärd från Akumal och stannade till vid en resturang vid namn Don PP´s precis i utkanten. Det visade sig att det inte var en dålig lösning alls, det var en mycket trevlig och gemytlig inhemsk mexikansk resturang. Ägaren var mycket trevlig, pratglad och stolt över sin mat. Det skulle tydligen inte alls vara som de andra restaurangerna inne i stan som kallade sig för mexikanska men som bara ville tillfredsställa amerikanska turister och inte alls hade genuin mexikansk mat. Vi beställde in lite olika rätter som vi blev rekommenderade. Martin och Elin tog en mix-tallrik med olika sorters kött med tortillas och salsa-såser. Louise tog några konstiga vegetariska encheladas med kaktusblomma och någon mögelsvamp som växte på majs...tydligen inte så värst gott enligt Louise. Själv tog jag ett helstekt grisben in någon form av gryta. Det var gott och smakade ungefär som pulled pork.

Innan vi fick in vår mat så kom ägaren ut igen med en bruk med rostade skalbaggar. Vet inte om det var syrsor eller kackerlackor men han ville att vi skulle äta det...skulle tydligen vara bra för potensen?! Hans fru hade aldrig klagat menade han på stolt. Jag och Martin tog vars en och började tugga. Det var inte så värst farligt smakade mest rostat och lite syrligt, så det gick ner med en klunk öl efter.

Så småningom körde vi hem igen och lämnade av paret efter en trevlig och unik kväll.Read more