Kurow

Planen för dagen var att hämta vår husbil i Queenstown och bege oss norrut mot Mount Cook för att utforska kända vandringsleder och besöka Lake Tekapo och Lake Pukaki som är heta tips från tidigare besökare av NZ hemifrån (Gör gärna en Googling så förstår du varför). Efter vår trevliga frukost med nykokt kaffe och färska bakelser vid Mrs. Woolly's campground begav vi oss för att lämna vår nuvarande hyrbil i Queenstown.

Att köra till Hitch Car rental för återlämning gick utan svårigheter. De frågade om allt gått bra med bilen och vi svarade att allt varit bra förutom att ena torkarbladet var kasst och alla menyer i bilen var på Japanska, som vi fattade nada av. Biluthyraren bara log och sa att majoriteten av deras bilar var direkt importerade från Japan och de fattade inte heller hur man ställde om språket på dem. Hon själv hade också en Mazda som pratade på japanska med henne. Hyfsat meningslöst.

Återlämningen gick bra och vi fick skjuts till Maui Motorhome kontoret så vi kunde hämta ut vår husbil. Vi har sedan länge bokat två relocation deals vilket innebär att uthyrningsfirmorna som vill förflytta husbilar mellan städer erbjuder kunder att transportera dem åt dem till förmånligt pris. Vi har bokat en husbil från Queenstown till Christchurch och sedan hämta upp nästa i Christchurch för att lämna i Auckland som vi ska flyga hem ifrån om 10 dagar. När vi kommer fram till disken för att checka ut husbilen säger hon att alla relocation för dagen redan är utlämnande. Jag visar vår bekräftelse och hon meddelar att den har blivit avbokad av dem då de fått en fullt betalande bokning på husbilen. Samt att de ringt och meddelat oss det på vår telefonsvarare. Va fan!? Kan dom gör så? Tydligen en av nackdelarna med relocation att de kan avboka upp till 24h innan.

När vi landade på NZ i lördags köpte vi ett Vodafone kontantkort laddat med surf och samtal så vi skulle klara oss under vår rundresa. Därmed plockade vi ut mitt SIM-kort och har inte kunnat ta emot samtal sedan dess. Jäkla piss! De meddelar också att de inte har en ända husbil att hyra ut till oss.

Det förstör ju hela vår plan som vi gjort upp för kommande dagar. Fly förbannade för att de inte skicka ett vanligt hederligt mail och informerat om avbokningen sätter vi oss för att tänka ut en lösning. Vi vill ju inte missa Mount Cook och jag har ju ett inbokat fallskärmshopp i Fox Glacier på lördag. Hur ska vi få ihop detta?

Louise börjar söka på hyrbilar och boenden och jag börjar ring runt till husbilsfirmor i Queenstown. När Louise söker runt på sin telefon andra sidan av uthyrningkontoret utbrister hon upprepade gånger "Jag har hittat boende nära Mount Cock!", "Jag har hittat vilken vandringsled vi ska gå runt Mount Cock!". Hon bara - Mount Cock, Cock, Cock. Jag känner mig till slut tvungen att tillrättavisa henne genom att väsa "LOUISE det heter Mount COOK!".

Hon inser sitt misstag och ser nyfikna besökare och personal i hela lokalen som förundrat kollar och förmodligen undrar vilket penis-berg hon talar om. Louise har tydligen problem att särskilja på uttalet av Cook och Cock, dock två ganska särskilda betydelser. I våra fortsatta diskussioner kring planerna för morgondagen sa hon bara "Mount ..." följt av total tystnad i rädsla för att säga fel igen. Nya Zeelands högsta berg är alltså numera känt som kort och gott, Mount.

Saken blir ju inte heller bättre av att vandringsleden vi ska gå heter Hooker Valley trail. Lika så här har Louise lite utmaning med uttalet. Jag bara väntar på (och ser fram emot) när hon ska gå fram till någon Nya Zeeländare och fråga om vägen till Mount Cock och Hooker Valley. Tror ni förstår vilket nöje jag får vara med om. xD

Tillbaka till vårt dystra öde och planeringen för vår fortsatta resa på NZ. Efter att ha ringt runt till alla uthyrningsfirmor stationerade i Queenstown och fått beskedet att det var omöjligt att hyra en husbil med så kort varsel nu under högsäsongen. Vi ringde till sist till Imoova som vi bokat vår relocation igenom och frågade om det fanns någon chans att de får in någon relocation från Queenstown till Christchurch för transport imorgon. De svarade att det fanns en liten chans att de fick in något och att vi då låg etta på VIP listan att få den bilen. Vi beslutade att vår plan blir att försöka hitta en hyrbil för 1 dag i Queenstown och köra en 24h trip till Mount Cook och hålla tummarna att vi får tag i en relocation till Christchurch imorgon. Vi letade efter en hyrbil för att hyra direkt och vi hittade en Nissan Tilda hos Ace Car Rentals för 300kr/dygn. Vi slog till på hyrbilen som blir den 3:e för denna resan såhär långt, jag kan det där med att signera hyrbilskontrakt nu. Louise fick uppgiften att hitta ett billigt och bra boende till oss med närhet till Mount ...

Det blev en husvagn på en lavendelfarm med hästar, kor och får. Inte superoväntat att det blev en djurfarm vi skulle bo på när Louise fick välja AirBnb. På vår roadtrip till vårt boende i Kurow stannade vi till och åt lunch på AJ Hacket Bungy Jump och vittnade våghalsade människor handlöst hoppa ner mot floden. Precis när vi anlänt till vår husvagn för natten 'Bettsy' öppnade sig himlen och en ordentlig regnskur föll över oss. Nu kan man inte ens säga att vi iallafall hade tur med vädret... ;-) Men det var ganska mysigt att sitta i husvagnen medan regnet smattrade på taket. Det ingick alla förnödenheter i anslutning till husvagnen så som gasolvärmd dusch, spolbart utedass och gasspis. När det slutat regna och Louise fått gosa lite med djuren och skuttat rundor på lavendelfarmen (bokstavligen) så lagade vi mat vid vårt camp och drack nya zeeländskt vin i kaffemuggar. Alltså en bra kväll efter förutsättningarna trots dagens missöde.

Detta inlägga får avslutas lite senare än vanligt för spänningen fortsatte efter vi lagt oss till ro för att sova. En stund efter vi lagt oss hör vi nätta, prasslande steg i gräset följt av skrammel i porslinet som vi ställt utanför husvagnen för att självdiskas i regnet. Louise skickade ut mig med ficklampa för att se vad för varelse som var på besök, men inget syntes till när jag stack ut huvudet. Ena skeden var dock inte kvar i skålen längre utan en bit bort. Vi försökte sova igen och efter en kort stund började det skramla igen. Det svåraste för att sova var att få tyst på Louise som låg och mumlade för sig själv "Undra om det är en liten räv som är där ute". Helt klart charmen med att bo spartanskt ute i vildmarken att vilda djur kommer så tätt inpå även om det fanns mer komfort att önska från britsen vi försökte sova på.Read more