Your travels in a book

Learn more

Get the app!

Post offline and never miss updates of friends with our free app.

FindPenguins for iOS FindPenguins for Android

New to FindPenguins?

Sign up

Mexico

Curious what backpackers do in Mexico? Discover travel destinations all over the world of travelers writing a travel blog on FindPenguins.
  • Am Freitag, den 17. Februar sind wir abends um 18 Uhr Ortszeit (MEZ Samstag 3 Uhr früh) nach vier Monaten zu Hause am Campingplatz in Punta Banda, Baja California, Mexiko angekommen – nach 45 Stunden unterwegs. Unser Auto hatten wir hier geparkt und während unserer Abwesenheit neu lackieren lassen. War wegen Rost dringend nötig – sieht jetzt fast aus wie neu 😃 13 Grad und Regen – ganz ungewöhnlich für hier – bei der Ankunft. Aber es wird schon besser, wenn auch noch kühl ...

    Liebe Grüße aus Mexiko

    Kim & Tanja
    Read more

  • Unser erster Ausflug führt uns ins Valle Ruso, so benannt nach einer alten russischen Siedlung. Dort steht man schön in der freien Natur und erreicht in etwa einer Stunde zu Fuß über Stock und Stein zwei heiße Quellen; bei einer muss man allerdings noch etwas buddeln, bevor man im warmen Wasser entspannen kann ...

  • Weinbau gibt es in Mexiko bereits seit der Ankunft der Spanier im 16. Jahrhundert – Weine von internationalem Rang werden allerdings erst seit den 1990er Jahren an- und ausgebaut. Und das vor allem im Valle de Guadelupe unweit von Ensenada. Da kann man heute wirklich köstliche Tropfen verkosten und danach auch noch kostenlos auf dem auf dem Firmengelände übernachten ... 🍷

  • Yes! on it again! Efter några dagar med kanske den största beslutsångest så långt, försvunna och glömda saker och alldeles för mycket bussåkande är det åter dags att skriva en hög rader! Con mucho gusto!

    Så från att äntligen fått komma bort från den värsta turismen som var största ämnet i mitt förra inlägg till värmeböljan i Valladolid så kastade jag mig dagen efter tillbaka till extremturismen... Men är det ett av världens 7 underverk så är det! Chichen itza var enligt mig absolut inte den bästa mayastaden jag upplevt utan ligger ganska långt ner på listan. Men största pyramiden var trots allt mäktig men med drivor av turister och högvis av folk som vill sälja dig precis samma sak som den du gick förbi för 2 sekunder sedan tar iallafall ifrån mig mycket av wowkänslan. Dessutom var det stekhett med alldeles för lite skugga. Ska dock tillägga att trots min lilla sågning så var det helt klart en värd upplevelse. Platsen var trots allt häftig!

    Efter en kortare vistelse i Valladolid inkluderat med Chichen itza tog jag utan att veta om det antagligen den långsammaste bussen möjligt till Merida (resan på 2,5h tog istället 4h). Ännu roligare blev det när jag hittar ett bra hostel att checka in på i Merida och öppnar väskan för att visa upp passet och inser att det ligger tryggt och säkert kvar 2,5 - 4 timmars bussresa bort inlåst med mitt eget lås på mitt förra hostel i Valladolid... Snällt nog av hostelet fick jag checka in ändå och efter en halvtimmes irriterat förbannande över mig själv så kom jag till insikt med att det kunde varit mycket värre. Så bestämde mig efter att skrivit till hostelet i Valladolid att låta passet vara där tills jag kände mig klar med staden Merida.

    Merida blev dessutom min absoluta favoritstad så här långt! Första kvällen bjöds på utekväll med 2 locals som jag träffade med bland annat en sjukt bra jazzkonsert med en galen harpaspelare som "huvudattraktion"! Det var egentligen just det som gjorde att jag blev lite kär i den här staden. Att i en princip varje dag var en folkfest på ett eller annat sätt. Gick du ner till huvudtorget en kväll så var du näst intill säker på att det var något som hände där, och om inte där så nånannanstans. Det var allt från konserter till dans för allmänheten och uppvisningar av såväl militären som clownshower! Söndagskvällen var fantastisk då de stängde av alla gator runt torget smällde upp en stor scen på en gata med dansplats framför och på andra sidan fullt av streetfood! I mitten av torget bytte olika uppträdanden av varandra och själv gick jag bara runt och myste i allt som hände. Kul kul!

    Hela provinsen Yucatan är som en ost med alldeles för många hål i som förutom osthål också kallas cenotes. Osthål är den mer använda beteckningen. Så i Merida tog jag chansen att ta en tur runt några av de närmaste osthålen här. I en liten by en bit utanför Merida hyrde jag en taxi som där bestod av en flakmoppe att ta mig runt till 3 olika osthål. Den första var definitivt den bästa. På en usel skramlig väg på en flakmoppe låg den ungefär 30 min ut i skogen. Där låg mitt i ingenstans ett litet hostel med ett vackert osthål som var mer eller mindre en stängd grotta. Genom att rikta in solljuset med speglar och några få strålkastare kunde man simma runt i det kristallklara och svalkande vattnet inne i grottan med snorkel och se de stora stalaktiterna och några få fiskar samtidigt som jag var ensam i vattnet! Mycket härligt! De andra 2 osthålen var enligt mig inte lika mäktiga med mer folk men fortfarande värda sina besök!
    Obs! Det kan diskuteras om beteckningen osthål används mer än cenote.

    Efter 4 härliga dagar i Merida kände jag mig mer eller mindre tvungen att hämta upp mitt pass i Valladolid och gjorde mig mer säker på att ta en snabbare buss tillbaka den här gången. Väl efter upphämtat pass i Valladolid så kom beslutsångesten... Skulle jag stanna en natt till i Valladolid, åka tillbaka till Merida och stanna där eller åka direkt från Merida till Palenque som var 9 timmar bort.. Efter lite av och till blev direktbuss till Merida och senare på kvällen nattbuss till Palenque beslutet. Men efter att ha blivit kär i staden Merida så är jag fortfarande lite irriterad över att jag inte spenderade lite mer tid där.. Men men Palenque hade en del att erbjuda också!

    Palenque är precis som Valladolid och Merida äckligt varmt vid tillfällen. Trots att det är vinter så ligger gradantalet runt 35 på dagen och i en gassande sol är det nästintill outhärdligt ibland. Duscha känns också lite som bortkastad tid då ansträngningen av att torka sig ofta innebär att du är lika svettig som innan.

    I Palenque så förutom att träffa en massa roligt folk drog jag till 2 olika vattenfall! Det ena bättre än det andra. Förutom att imponeras av de vackra fallen och grönblå vattnet simmade jag och en till ungefär en timme upp längs floden. Skiftandes mellan att simma i polerna mellan de små fallen till att klättra upp för dem ensamna i inget annat än djungel runt oss. Otroligt härligt i det lagom svalkande vattnet! Längre ner längs fallen gick det att åka kana ner längs en klippa på en tillplattad 2-liters colaflaska, simma in till en grotta och duscha under vattenfallen. Antagligen den bästa platsen med vatten jag besökt så här långt! Förutom vattenfall besöktes även Palenque ruinas som absolut var värde sin tid och så vidare men känner också att min fascination av att titta på gamla stenar efter att ha gjort det en hel del på min resa så här långt börjat svalna lite.

    Efter Palenque var det dags för nästa nattresa med buss på 9 timmar till San Cristobal de las casas! Kan säga att jag verkligen har svårt att bestämma mig om det är värt att ta nattbussar eller inte. Tar du bussen på dagen förlorar du mer eller mindre en dag men på andra sidan tar inte mycket sovning plats på nattbussen heller vilket leder till att jag dimper direkt i säng efter bussturen... Svårt! Faktum att bussarna inte heller kan ha nått mellanting mellan att sitta och frysa i långbyxor och tjocktröja eller ha det så varmt så du smälter fast i sätet gör det inte roligare heller. De längrebussturerna har dock nästan alltid det på fryssidan så när du kliver av fullt påklädd med allt du har möts du av en värmechock utanför. Dock inte den här gången! Istället för att vanligtvisbehöva kasta av mig alla kläderna direkt på busstationen (nej inte riktigt alla) så möttes jag av riktigt kylig luft på kanske 5-7 grader och gå huttrande tidig morgon för att hitta ett hostel. San Cristobal ligger nämnligen på cirka 2200 meters höjd! Lite roligt att jämföra med Sveriges högsta berg, Kebnekaise som är 2100 meter och San Cristobal är ändå en relativt stor stad! Kylan innebär både lite positiva och negativa saker. För det första så tappade jag min sovsäck i Palenque nånstans och tydligen har jag tappat bort en av mina 2 tjocktröjor någonannanstans så kvällarna är rätt kyliga utan rätt utrustning här. Det positiva är att jag svettas väldigt lite och känner mig därför oerhört fräsch typ hela tiden vilket inte här inträffat på väldigt länge! Fräscht helt enkelt!

    Hittills i San cristobal har jag hunnit med en gratis guidad tur runt staden innehållande gratisprov av inhemsk mat och dryck (gratis är ALLTID gott). Även en tur till en vacker kanjon med båt där jag förutom att kunna beundra de kilometerhöga klipporna längs bägge sidorna från floden fick äntligen se mina första krokodiler! Fett!!

    Nu ska jag snart bestämma mig för var jag ska göra här näst också. Beslutsångesten är dock inte lika stor den här gången. Kan även meddela att jag snart har varit iväg i 3 månaders tid! Detta innebär också att jag kan ge ett mer säkert svar på när jag tänker komma hem!! Nämnligen att jag vet inte.. Eller rättare sagt inte än iallafall.

    Så där har ni det! Känns som det blev ett väldigt långt inlägg den här gången men sen var det också länge sen jag skrev. Nästa gång kanske det inte tar lika lång tid! Vem vet?

    Over and out från ett kyligt San Cristobal!
    Read more

  • So we are devastated that Pedrito didn't make it. He was doing OK at the hostel, albeit a little subdued, and so we drove the half an hour to Cabo San Lucas where we found a tiny little beach nestled two brand new massive resorts that were going up - in fact this coast will just be one long hotel sprawl before too long. Pedro didn't want to eat or drink much, and had lost his verve for life.

    In the morning we took him to the vet who ran the triple test of common diseases, which all came back negative. We got his favourite food, and when he shunned this we started to worry. We had to inject electrolyte fluid into him using a small syringe and he really didn't enjoy that. The doc asked us to come back the next day so we found another little beach with a bit more around, and were over the moon when he suddenly smelled my fish & chips, and wolfed down a fair bit. The place we choose to kip was a popular place with the locals, and we even got serenaded at 5am, so on top of the worry for Pedro we weren't in the best of shape.

    In the morning he refused all food and drink again so back to the vets again, who suggested he stayed in overnight so they could properly observe him and make sure he had everything he needed. We cruised down the coast a bit further to get somewhere more peaceful and found a lovely deserted stretch of shoreline and spent the day sunbathing, swimming and worrying.

    In the morning we headed back to the vets and were heartbroken when she told us he had died that morning. He had hepatitis passed down from his mother and as his immune system was so weak he didn't really stand a chance.

    What hurt the most is he'd recovered from this desperate little bundle into a proper puppy, leaping around the place and attacking anything he could, so for him to deteriorate so quickly was awful to take. We were already imagining how much he was going to enjoy the volunteer trekking in Guatemala and how the orphanage kids were going to love him. Unsurpringly we were in a bit of a state and wondered around in a daze trying to make sense of it all.
    Read more

  • We so loved the joy that Pedrito gave us in his short time and we were looking forward to the rest of the trip with him, that we decided we should get another doggy companion. We left the RV park and drove back to the beach where we found Pedro, and saw what we think was his aunt and cousin. It didn't seem right to separate them and we didn't want to risk the same thing happening so we contacted an animal shelter and went round to meet the beach puppies that had been abandoned. They were adorable! The litter contained a mixed old bunch, and we never knew that they could have multiple fathers.

    We chose a dog called Pinta, which means paint as her paws and nose have a splash of white. She's a brindle coloured, and has lovely soft short fur. We weren't enamoured with the name, so we decided to change it to Maya which won out narrowly to Paz (as she came from La Paz). The vet reckons she's about 3 and half months old, and is a lot bigger than Pedro although she shouldnt get too big.

    We went to the vets the next day and got her jabs done. She was pretty zonked for the rest of the day so we decided it was a perfect time for the ferry crossing.

    We'd been putting off the ferry, partly as it had been fairly windy but also as it would mean leaving behind the Baja. It was supposed to be an 18 hour journey, and being skinflints we opted for the commercial ferry rather than the more luxurious tourist one. It meant we slept in the van on the top deck, but there were hot meals and showers so it wasn't too shabby. There was a rumour there was another camper on board but you couldn't see it with all the lorries (aka trucks/semis), and they didn't come and hang out with the drivers like we did.

    There was a bit of a roll going on at some points throughout the night but a combination of alcohol and drugs made it plain sailing (sorry, bad pun!). As we woke we were pulling into port so more like 14 hours and certainly not the crossing we were dreading.
    Read more

  • *I wanna dance by the water 'neath the mexican sky
    *Drink some Margaritas by the string of blue lights
    *Listen to the (Marimba) play at midnight
    *Are you with me? Are you with me?

    Auch die schönste Zeit geht leider irgendwann vorbei... México ❤ voy a regresar pronto - ich werde bald wiederkommen!

  • We rolled into Tequila and hunted out the Sauza Distillery for a tour. For the non-tequila drinkers this is one of the biggest brands, and the factory was a huge industrial process churning out gallons of the stuff. There was many, many tastings and driving definitively wasn't a good idea so we found a little hotel nearby.

    We had a lovely rustic pizza then mosied over to a little grunge bar where a famous cocktail had been invented. To our amazement it was full of Brits (we've only met one other group in 3 months)! There were a bunch from Leeds who run some Tequila bars back home so were here on a fact finding mission. Even more incredibly later on Guillermo Sauza, head of one the most Tequila families (along with me Jose Cuervo of course), turned up and invited us around his distillery the next day! The night continued on and got progressively messier as various bottles were emptied.

    Surprisingly the next morning we didn't feel too bad (considering) and we headed over to Mr Sauza's boutique Fortaleza distillery. We got an amazing tour of the artisan distillery, where everything is done by hand and couldn't be more different from the mass produced stuff the day before. The end product they turn out is amazing stuff, and anyone who has been put off by slammers of the cheap stuff should definitely try a neat shot of Fortaleza. Interestingly the connoisseurs drink the blanco, straight from the distillation process, and not the aged stuff that you assume is better but completely changes the taste.

    We had a lot of fun in Tequila - maybe a little too much - and decided it would be dangerous to hang around too long!
    Read more

  • It was so beautiful on these deserted beaches in the Bahia de Conception that we couldnt tear ourselves away, and rather than head into town for the traditional nice meal out and pubbing/clubbing as is the norm (we are often away as it's thanksgiving, which obviously isn't a big deal for us) we stayed on Playa Escondida (Hidden Beach).

    It was a beautiful calm morning and I spotted a fin far out from shore so we rushed to Andre's and we all went out in his small inflatable. There was a HUGE whale shark feeding out there but every time I got in the water a couple of gentle swishes of his tail and he was 20+ metres away, until one time I slid in quietly and he turned straight towards me a cruised past practicality in touching distance - it was just INCREDIBLE to be so close to to such a magnificent creature and I even got some decent footage on the GoPro. We cruised around for a while longer and saw 4 in total, with one almost rubbing his dorsal fin against the boat.

    I got a hammock for a pressie, so that consumed most of the rest of the day, as well as a decale map of the states (we've managed 40, so far!), and an elecy toothbrush as my old one only manages about 2 brushes pet charge. My family got me an incredible rucksack, which should help the back when we get to the volunteering job in Guatemala. But I have to say the best present wasn't wrapped, as we've been unsuccessful chasing those whale sharks for years, and we didn't have to part with hundreds of dollars or share them with a boat load of tourists - just amazing.

    We spent most of the day lazing around on the beach and watching rays jump clean out of the water. The Canadians next door also let us borrow their kayak and SUP board so we chased a few dolphins around - it pays to make friends with the guys with all the toys!

    Unbelievably, out of the dozen people on the beach it was also someone else's birthday so everyone gathered around and shared 2 cakes (another lovely Canadian couple brought me one) with a few glasses of wine/beer, then sat around a roaring camp fire on the beach.
    Read more

  • After Loretto we drove a couple of hours south, staying in a nice little community camp site just on the edge of Cuidad Concepcion. The next morning we did the last 2 hours to La Paz, the capital of Baja. There was a big bike race going on when we got there and they'd closed off the malecon (beach-side road), so we parked up and wandered along the waterfront. There's no camping in town so we drove 15 miles or so north to a nice beach with a few restaurants.

    About a mile or so out there was this little black thing limping across the road. We slowed down to avoid running it over and realised it was a really tiny puppy. He could barely walk and was having trouble breathing so we had no choice but to pick him up. We thought he wouldn't survive the night but we gave him a little water and food before he passed out. The next day we took him to the vet who said he was severely anemic (his tongue and gums are white), but he dosed his fleas and gave him a shot. He said he was only 5 weeks old and way too young to be separated from his mother.

    The next couple of nights were pretty rough, with him whining every couple of hours, and fearing him peeing/pooping in the van we jumped up to let him out. Over the next few days he started perking up and his personality started to shine through. The name Pedro seemed to suit him perfectly, particularly as perro is dog in spanish.

    To be honest neither Pedro or us were in much of a state to do anything other than a supermarket run to get him kitted out and chilling at the beach.
    Read more

You might also know this place by the following names:

Mexico, Mexiko, Meksiko, Mɛksiko, ሜክሲኮ, المكسيك, ܡܟܣܝܩܘ, الميكسيك, México, Mïxiku, Meksika, مکزیک, Мексика, Mehiko, Мексіка, Мексико, मैक्सिको, Meksiki, মেক্সিকো, མེཀ་སི་ཀོ།, Mecʼhiko, Mèxic, Mĕ̤k-să̤-gŏ̤, ᎺᏏᎪ, Méšeesévehoévenó, مەکسیک, Messicu, Meksyk, Mecsico, މެކްސިކޯ, མེཀསི་ཀོ, Meksico nutome, Μεξικό, Mehhiko, Méjicu, Meksik, Mexique, Messic, Meicsiceo, 墨西哥, Meagsago, Méhiko, मेक्सिको, 𐌼𐌰𐌹𐌷𐌹𐌺𐍉, મેક્સિકો, Meksico, Makasiko, Me̍t-sî-kô, Mekiko, מקסיקו, Mexikó, Մեքսիկա, Mexiqo, Mexikia, Mexíkó, Messico, ᒦᒃᓰᖂ, メキシコ合衆国, mexygue, Mèksiko, მექსიკა, Miksik, Мексикэ, ម៉ិចសិក, ಮೆಕ್ಸಿಕೊ, 멕시코, Mexicum, Meshiko, Mekisiko, Méscico, Messich, Meksike, ແມັກຊິໂກ, مئکزیک, Мексик, Мексике, മേക്സിക്കോ, Messiku, မက္ကဆီကို, Meketiko, Mexihco, Be̍k-se-ko, Messeco, Meksikho, Méhigo, Mexic, Meeksikoo, ମେକ୍ସିକୋ, Мексикæ, ਮੈਕਸੀਕੋ, Messike, Meksikoe, Méssich, میکسیکو, Mishiku, Migizike, Мексіко, Megizike, Mèssicu, Mekisîki, Meksėka, මෙක්සිකෝව, Maxiko, Mehika, Meksikë, Meksikokondre, IMekisikho, Méksiko, மெக்சிகோ, మెక్సికో, Méxiku, ประเทศเม็กซิโก, Mekisikou, مېكسىكا, Mèsico, Mễ Tây Cơ (Mê-hi-cô), Mäxikän, Мексикудин Ниицәтә Орн Нутгуд, מעקסיקא, Orílẹ́ède Mesiko, Maegsaego, i-Mexico