Joined November 2016 Message
  • Day100

    Ibland är det inte så lätt!

    March 8, 2017 in Mexico ⋅ ☀️ 20 °C

    Kan börja med att skriva att det här blir ett väldigt annorlunda inlägg från de alla de tidigare jag lagt upp. Faktum är att sen jag skrev förra gången har jag knappt gjort nånting alls. Så från att uppleva saker hela tiden och resa runt och förflytta mig när jag vill så var det tydligen dags att uppleva lite extra mycket att allt inte alltid är så lätt. Särskilt inte när man är ensam i ett främmande land. Så varför dessa seriösa och lite dystra rader? Läs så får du veta mer!

    Så bara någon dag efter jag la upp mitt senaste inlägg och allt var frid och fröjd och jag var så sugen på att se vad staden San Cristobal mer hade att erbjuda då jag hade hört så mycket om hur härlig den skulle vara! Lite visste jag då om att jag en vecks senare skulle längta otroligt efter att få lämna för mig skitstaden San Cristobal som inte gett mig något bra alls.

    Faktum är att jag helt enkelt blev sjuk i San Cristobal. Ganska ordentligt sjuk också.. Ungefär 2 dagar låg jag bara i sängen och fick knappt i mig någon mat alls. Sen blev det lite bättre. Men en vecka blev mer eller mindre spenderad bara i sängen på mitt hostel. Gick mest bara ut för att äta mat. När du bara är sjuk och har ingen ork till att göra nånting, springer på toaletten alldeles för ofta och känner dig allmänt ganska äcklig så är du heller inte särskilt sugen på att lära känna nya människor. Så veckan blev ganska ensam också då jag höll mig mest för mig själv vilket dock också var självvalt.

    Alltså ingen rolig vecka direkt... MEN för att strö lite extra salt i såren så fick jag från min far meddelandet hemifrån att BÄGGE mina bankkort skulle spärras på fredag... (det var tisdag när jag fick beskedet). Tydligen har jag tagit ut pengar i högriskområden för bedrägerier och scaming och därför hade banken tagit beslutet att det är säkrast att Spärra mina kort. Dock var de snabba att skicka ut 2 nya kort hem till Gotland! Vilken tur va? Där gör de ju mycket nytta!

    Allting löser sig på ett eller annat sätt, alltid. Det betyder dock inte att det är lätt och att lösningen kommer flygande när du sitter i en solstol och funderar på vad det egentligen var för frukt du åt till frukost. Det gör det aldrig. Så efter att ha pratat en del med banken så kom vi fram till att det antagligen är bäst att skicka korten till Cancun. Egentligen var min tanke att åka ner tillbaka till Guatemala från San Cristobal men eftersom det bara fanns en plats att skicka post till genom DHL (korten skicka genom DHL express) i Guatemala som de dessutom sällan använde och eftersom jag vet att det finns stora problem med posten i Guatemala vågade jag inte ta risken att skicka korten dit. Det tråkiga med att skicka korten till Cancun som var det närmaste alternativet är att det är ungefär ett dygns bussresa bort och att jag redan varit i det området. Men inte mycket att välja på så Cancun fick det bli och fick veta att det antagligen skulle ta 7-10 arbetsdagar för korten att komma fram. Tog ut tillräckligt med pengar för att klara mig i cirka 2 veckor och lämnade San Cristobal efter 12 dagar i staden.

    Jag bestämde mig för att först ta mig till Merida. Merida ligger ungefär 4 timmar från Cancun och jag gillade staden väldigt mycket förra gången jag var här. Så efter en mindre rolig bussfärd på 17 timmar var jag tillbaka va reag framme. Fortfarande inte helt frisk spenderade jag ungefär 4 dagar i Merida. Sen så hade faktiskt redan 1 kort kommit till Cancun så fick ta bussen mot Cancun för att hämta upp det. Dock bara ett kort. Det andra ligger kvar i Sverige än så länge och tyvärr kommer jag behöva det kortet också.

    Allt är dock inget så farligt som det låter. Det mesta har gått väldigt bra ändå. Visst har det varit lite tungt och vissa tillfällen när jag låg i sängen och inte orkade nånting kände jag mig väldigt liten och skör utan att ha någon nära att luta mig mot. Då var det jobbigt! Men blev snabbt ändå tillräckligt frisk för att äta okej och det gick snabbt åt rätt håll och med konsultation från sjuksyster (syster i dubbel bemärkelse) Annie hemifrån så kunde det avfärdas att det antagligen inte var något allvarligt!

    Faktum är att efter 3 månaders runtresande och upplevelser hela, hela tiden så var jag lite trött också. Ville egentligen stanna nånstans lite längre och bara ta det lungt. Bli sjuk och vara tvingad att inte göra ett dyft och sen också bli tvingad att åka tillbaka till en plats jag varit på förut var väl inte riktigt vad jag hade tänkt mig men på ett sätt inte helt fel heller. Plötsligt så är jag så otroligt mycket mer sugen på att uppleva nya saker igen! Och även om att vara så sjuk att jag inte orkar nånting eller hur man löser spärrade kort i ett främmande land inte stog på min lista över vad jag vill uppleva under den här resan så är det erfarenheter. Kände mig heller aldrig otroligt stressad över de här sakerna även fast bägge är jobbiga så kände jag att det kommer lösa sig tillslut. Fick även komma tillbaka till staden jag gillat mest hittills så här långt vilket inte var helt fel! Nu är typ helt frisk också vilket är väldigt skönt!

    Eftersom jag hellre är i Merida än Cancun och väntar på mitt andra kort som jag tyvärr behöver också så är jag nu tillbaka i Merida igen. Vad jag gör när jag väl fått mitt andra kort vet jag inte riktigt men det får jag se då! Nu verkar saker vara på väg att lösa sig iallafall och tror att nästa gång jag skriver kommer allt vara mer som förut igen!

    Over and out från en tillfrisknande pöjk!
    Read more

  • Explore, what other travelers do in:
  • Day87

    Öst till väst och lite där imellan

    February 23, 2017 in Mexico ⋅ ☀️ 21 °C

    Yes! on it again! Efter några dagar med kanske den största beslutsångest så långt, försvunna och glömda saker och alldeles för mycket bussåkande är det åter dags att skriva en hög rader! Con mucho gusto!

    Så från att äntligen fått komma bort från den värsta turismen som var största ämnet i mitt förra inlägg till värmeböljan i Valladolid så kastade jag mig dagen efter tillbaka till extremturismen... Men är det ett av världens 7 underverk så är det! Chichen itza var enligt mig absolut inte den bästa mayastaden jag upplevt utan ligger ganska långt ner på listan. Men största pyramiden var trots allt mäktig men med drivor av turister och högvis av folk som vill sälja dig precis samma sak som den du gick förbi för 2 sekunder sedan tar iallafall ifrån mig mycket av wowkänslan. Dessutom var det stekhett med alldeles för lite skugga. Ska dock tillägga att trots min lilla sågning så var det helt klart en värd upplevelse. Platsen var trots allt häftig!

    Efter en kortare vistelse i Valladolid inkluderat med Chichen itza tog jag utan att veta om det antagligen den långsammaste bussen möjligt till Merida (resan på 2,5h tog istället 4h). Ännu roligare blev det när jag hittar ett bra hostel att checka in på i Merida och öppnar väskan för att visa upp passet och inser att det ligger tryggt och säkert kvar 2,5 - 4 timmars bussresa bort inlåst med mitt eget lås på mitt förra hostel i Valladolid... Snällt nog av hostelet fick jag checka in ändå och efter en halvtimmes irriterat förbannande över mig själv så kom jag till insikt med att det kunde varit mycket värre. Så bestämde mig efter att skrivit till hostelet i Valladolid att låta passet vara där tills jag kände mig klar med staden Merida.

    Merida blev dessutom min absoluta favoritstad så här långt! Första kvällen bjöds på utekväll med 2 locals som jag träffade med bland annat en sjukt bra jazzkonsert med en galen harpaspelare som "huvudattraktion"! Det var egentligen just det som gjorde att jag blev lite kär i den här staden. Att i en princip varje dag var en folkfest på ett eller annat sätt. Gick du ner till huvudtorget en kväll så var du näst intill säker på att det var något som hände där, och om inte där så nånannanstans. Det var allt från konserter till dans för allmänheten och uppvisningar av såväl militären som clownshower! Söndagskvällen var fantastisk då de stängde av alla gator runt torget smällde upp en stor scen på en gata med dansplats framför och på andra sidan fullt av streetfood! I mitten av torget bytte olika uppträdanden av varandra och själv gick jag bara runt och myste i allt som hände. Kul kul!

    Hela provinsen Yucatan är som en ost med alldeles för många hål i som förutom osthål också kallas cenotes. Osthål är den mer använda beteckningen. Så i Merida tog jag chansen att ta en tur runt några av de närmaste osthålen här. I en liten by en bit utanför Merida hyrde jag en taxi som där bestod av en flakmoppe att ta mig runt till 3 olika osthål. Den första var definitivt den bästa. På en usel skramlig väg på en flakmoppe låg den ungefär 30 min ut i skogen. Där låg mitt i ingenstans ett litet hostel med ett vackert osthål som var mer eller mindre en stängd grotta. Genom att rikta in solljuset med speglar och några få strålkastare kunde man simma runt i det kristallklara och svalkande vattnet inne i grottan med snorkel och se de stora stalaktiterna och några få fiskar samtidigt som jag var ensam i vattnet! Mycket härligt! De andra 2 osthålen var enligt mig inte lika mäktiga med mer folk men fortfarande värda sina besök!
    Obs! Det kan diskuteras om beteckningen osthål används mer än cenote.

    Efter 4 härliga dagar i Merida kände jag mig mer eller mindre tvungen att hämta upp mitt pass i Valladolid och gjorde mig mer säker på att ta en snabbare buss tillbaka den här gången. Väl efter upphämtat pass i Valladolid så kom beslutsångesten... Skulle jag stanna en natt till i Valladolid, åka tillbaka till Merida och stanna där eller åka direkt från Merida till Palenque som var 9 timmar bort.. Efter lite av och till blev direktbuss till Merida och senare på kvällen nattbuss till Palenque beslutet. Men efter att ha blivit kär i staden Merida så är jag fortfarande lite irriterad över att jag inte spenderade lite mer tid där.. Men men Palenque hade en del att erbjuda också!

    Palenque är precis som Valladolid och Merida äckligt varmt vid tillfällen. Trots att det är vinter så ligger gradantalet runt 35 på dagen och i en gassande sol är det nästintill outhärdligt ibland. Duscha känns också lite som bortkastad tid då ansträngningen av att torka sig ofta innebär att du är lika svettig som innan.

    I Palenque så förutom att träffa en massa roligt folk drog jag till 2 olika vattenfall! Det ena bättre än det andra. Förutom att imponeras av de vackra fallen och grönblå vattnet simmade jag och en till ungefär en timme upp längs floden. Skiftandes mellan att simma i polerna mellan de små fallen till att klättra upp för dem ensamna i inget annat än djungel runt oss. Otroligt härligt i det lagom svalkande vattnet! Längre ner längs fallen gick det att åka kana ner längs en klippa på en tillplattad 2-liters colaflaska, simma in till en grotta och duscha under vattenfallen. Antagligen den bästa platsen med vatten jag besökt så här långt! Förutom vattenfall besöktes även Palenque ruinas som absolut var värde sin tid och så vidare men känner också att min fascination av att titta på gamla stenar efter att ha gjort det en hel del på min resa så här långt börjat svalna lite.

    Efter Palenque var det dags för nästa nattresa med buss på 9 timmar till San Cristobal de las casas! Kan säga att jag verkligen har svårt att bestämma mig om det är värt att ta nattbussar eller inte. Tar du bussen på dagen förlorar du mer eller mindre en dag men på andra sidan tar inte mycket sovning plats på nattbussen heller vilket leder till att jag dimper direkt i säng efter bussturen... Svårt! Faktum att bussarna inte heller kan ha nått mellanting mellan att sitta och frysa i långbyxor och tjocktröja eller ha det så varmt så du smälter fast i sätet gör det inte roligare heller. De längrebussturerna har dock nästan alltid det på fryssidan så när du kliver av fullt påklädd med allt du har möts du av en värmechock utanför. Dock inte den här gången! Istället för att vanligtvisbehöva kasta av mig alla kläderna direkt på busstationen (nej inte riktigt alla) så möttes jag av riktigt kylig luft på kanske 5-7 grader och gå huttrande tidig morgon för att hitta ett hostel. San Cristobal ligger nämnligen på cirka 2200 meters höjd! Lite roligt att jämföra med Sveriges högsta berg, Kebnekaise som är 2100 meter och San Cristobal är ändå en relativt stor stad! Kylan innebär både lite positiva och negativa saker. För det första så tappade jag min sovsäck i Palenque nånstans och tydligen har jag tappat bort en av mina 2 tjocktröjor någonannanstans så kvällarna är rätt kyliga utan rätt utrustning här. Det positiva är att jag svettas väldigt lite och känner mig därför oerhört fräsch typ hela tiden vilket inte här inträffat på väldigt länge! Fräscht helt enkelt!

    Hittills i San cristobal har jag hunnit med en gratis guidad tur runt staden innehållande gratisprov av inhemsk mat och dryck (gratis är ALLTID gott). Även en tur till en vacker kanjon med båt där jag förutom att kunna beundra de kilometerhöga klipporna längs bägge sidorna från floden fick äntligen se mina första krokodiler! Fett!!

    Nu ska jag snart bestämma mig för var jag ska göra här näst också. Beslutsångesten är dock inte lika stor den här gången. Kan även meddela att jag snart har varit iväg i 3 månaders tid! Detta innebär också att jag kan ge ett mer säkert svar på när jag tänker komma hem!! Nämnligen att jag vet inte.. Eller rättare sagt inte än iallafall.

    Så där har ni det! Känns som det blev ett väldigt långt inlägg den här gången men sen var det också länge sen jag skrev. Nästa gång kanske det inte tar lika lång tid! Vem vet?

    Over and out från ett kyligt San Cristobal!
    Read more

  • Day72

    Djupdykning i Mexicos turistiga delar

    February 8, 2017 in Mexico ⋅ ⛅ 29 °C

    Hej hej hallå! Här kommer återigen vissa uppdateringar om vad som försigår här i Mexicos sydöstra delar! Trevligt läsning!

    Senast jag skrev befann jag mig kampande i Bacalar. Jag blev kvar där ännu nån dag till och testade bland annat på SUP (stand up paddling) men mer intressant är att jag även hade min mest space:ade typ hippie upplevelse så här långt på min resa också! Intressant eller hur?! Det jag fick vara med och uppleva var en temazcal. En gammal Centralamerikansk typ spirituell healing som mer eller mindre går ut på att hela kropp och själ och baseras på de fyra elementen, jord, eld, vatten och luft. Att förklara allt i detalj om vad du egentligen gör eller hur allt går till tar för lång tid och är för krångligt att skriva eftersom jag ändå inte förstod allt så det får ni fråga om senare om ni är intresserade. Men kan säga att det mesta av healingen tar plats i en ångbastu där en "spirituell ledare/schaman leder gruppen. Ibland sjungs det och ibland även skrikjublas det (japp skrikjubla är antagligen bäst beskrivningen) samtidigt som det då och då bryts av kort mellan sessionerna för att langa in nya heta stenar som vi välkomnade med sång... Svårt att förklara men tänk er nått spirituellt och släng in lite trummor, sång och en schaman i en liten ångbastu så har ni det där nånstans! Kul och intressant var det iallafall!

    Så efter att blivit spirituellt helad så plockade jag första bästa bussen till Mahahual (försök uttala det korrekt!) som är en kustby. En ganska turistig sådan på dagen då kryssningsfartygen kommer in men annars en väldigt vacker plats som jag blev lite kär i under tiden jag spenderade där.

    Det första jag gjorde i Mahahual var att snorkla och blev snabbt fascinerad av livet under vattnet. Så efter kollat lite efter dykarcertpriser här så blev det att jag bröt en av de ytterst få planerna jag har för den här resan vilket VAR att ta dykarcert på Utila, Honduras där det ska vara superbilligt. Men för cirka 2500 kronor fick det vara värt att göra det nu! Så i 3 dagar var det bara dyk och plugg för hela slanten och kan nu stolt titulera mig som certifierad dykare! Yeah!

    2 av dagarna var verkligen fullspäckade. Och första dagen blev det nog till och med lite väl mycket.. Efter ett längre första dyk i grundt vatten med massa olika övningar blev eftermiddagen till att göra 2 dyk i djupt vatten med några övningar men även tid för att utforska korallrevet också! Problemet blev i båten tillbaka då vågorna som var rätt stora slog på ganska hårt på den lilla guppande båten vi satt i. Min tålighet för sjögång kan klassas som ganska urkass och innan vi är tillbaka på fast mark så hade jag kräks 2 gånger. Ingen vila för det! 10 min senare så sitter vi i båten för dyk 2! Hinner kräkas en gång i båten innan vi går ner och en gång till efter dyket är avklarat. Trevligt! Som tur är så går det bra nere på botten för där är det toppen (havet är djupt) men sitta i båten är inget för mig! Dag 2 blev lika fullspäckad som dagen innan men en lugnare sjö och prostafen gjorde den lite enklare! Dag 3 var det bara att skriva det slutgiltiga teoretiska provet på förmiddagen innan jag kunde titulera mig som certifierad och göra mitt förta "fun dive" på eftermiddagen! Härligt!! Lite av det livet jag såg under ytan var förutom en hel hög med färgglada fiskar: en Sköldpadda, flera Stingrockor, en sjukt stor Muräna, en baracuda som visade tänderna när vi kom för nära och flera lionfishes! Det häftigaste var dock under mitt första dyk när en cirka 2,5m stor mantaray (vet inte vad den heter på svenska men en stor rocka) simmade precis över oss. Ägaren till dykcentret som dykt i Mahahual i fem år har aldrig sett någon! Galen tur!!

    Lite tråkigt var det att lämna Mahahual sen som också hade det bästa hostelet jag besökt hittills men förutom att dyka som också är dyrt för mig så fanns där inte så jättemycket att göra. Så istället bar det iväg till Tulum!

    På bussen till Tulum träffade jag på 2 killar. En från Spanien och en från Italien. De spenderad jag min tid i Tulum med. Förutom att hänga på stranden, besöka en cenote, besöka ruinerna här och laga egen mat (vilket jag inte har gjort på länge) så var det första gången för mig jag endast pratade spanska med de jag varit med en lite längre tid. Inte helt lätt men sjukt lärorikt!

    Det blev bara 2 dagar i Tulum innan jag åkte vidare till den extremt turistiga staden Playa del carmen. Du kan till och med ta ut pengar från automaten på svenska här!! Som ni kanske förstår så blev inte allt för mycket tid lagd här eftersom jag kräks på de här superturistiga platserna som är mer Amerika än Mexico.. Playa del carmen var dock bra för en sak, Nämnligen att köpa ett tält då det inte är helt lätt att hitta det här annars och jag är sugen på att campa lite! Här finns både Mega som är Mexicos motsvarighet till Walmart och amerikanska Walmart. Så mycket som jag hatar att slänga pengar till stora företag och till superturistiga platser i allmänhet så var det nödvändigt i det här fallet. Tält och sovsäck blev iallafall köpt på Mega som ändå känns lite bättre än Walmart...

    Fick även kanske en liten insikt i hur möjligtvis en som röstar på Trump tänker när jag hörde hur en grupp amerikaner irriterat diskuterade hur illa det är att ingen i personalen här i Mexico på Walmart kan engelska... Kan sätta min sista krona på att de inte kan mer än säga möjligtvis hej och tack på nått annat språk än engelska själva men är ändå snabba på att klaga när andra inte kan engelska. Helt enkelt äkta träskallar...

    Så efter att ha irriterat mig lite extra på oförstående turister låt oss gå vidare! Från Playa del carmen går också färjor till Isla Cozumel som också är superturistigt men också en exelent dykplats! Så 2 dyk blev det här och en moppetur runt ön och även 2 nätter i tält så nu är det invigt! Kan också lätt säga att det är ganska enkelt att spara in pengarna jag spenderade på att köpa tältet plus att det är härligt att campa! Särskilt när du har havet 3 meter ifrån dig! Hade gärna dykt mer på Cozumel men det är långt ifrån billigt och är ordentligt sugen på att komma bort från den värsta turismen nu...

    Så efter en del velande om vart jag skulle ta mig näst blev tillslut valet fallet på Valladolid och tanken är att börja dra mig västerut i Mexico nu! Så mot de billigare och mindre turistiga delarna av Mexico!

    Over and out från en certifierad dykare!
    Read more

  • Day58

    Djungelskoj och diverse annat!

    January 25, 2017 in Mexico ⋅ ⛅ 26 °C

    Ny uppdatering och har lagt många mil bakom mig sen förra gången! Både med buss men även till fots!

    Flores var min station efter senaste uppdateringen och för att ta mig dit var det cirka 12 timmars bussresa som väntade, Yäy. Det blev dock en nattbuss men med ett "misslyckat" byte fick jag vänta 2 timmmar i Guatemala city också. Drygt men inte mkt att göra åt! Flores är därimot en plats att njuta av! En ö i mitten av en sjö utgör byn Flores med nära till fastlandet och en större stad på alla håll men en lugn oas har skapats här! Det är lite turistigt också men inte allt för farligt!

    Det första jag gör i Flores är att träffa på en äldre gubbe i 70-årsåldern som jag spenderar lite tid med här och kräver några rader! Han har varit i Flores förut och visar mig en strand en bit bort från Flores och de flesta turisterna. Trots att han är över 70 och jag skulle ranka mig som en okey simmare så är han i god form och jag får ta i för att hänga med när han crawlar på! Får även se mina första apor med honom på vägen till stranden, najs! Han har varit ute och rest mkt i sitt liv men blir ändå väldigt imponerad av min resa och sa till och med att han såg mig och min resa som en förebild och något han ville göra likadant! (ja i 70 års ålder). Det värmde verkligen att höra och är definitivt något att tänka på när det går lite tyngre ibland. Det är otroligt roligt, spännande och en upplevelse att resa själv men du är också just precis själv när nånting måste göras eller när nånting inte går riktigt som planerat för och just då kan det ganska självklart bli lite tungt ibland men jag skulle heller inte byta ut resan mot något!

    Så från den lilla utsvävningen så tillbaka mot huvudorsaken till varför jag egentligen åkte till Flores, nämnligen att uppleva mayafolkets historia! Så dag 2 i Flores bar det av mot Tikal som är en av de största mayastäderna och dessutom väldigt restaurerad till hur byggnaderna såg ut från början! Definitivt en mäktig upplevelse och jag plus 2 andra från Spanien jag traskade runt med inne på området med lyckades komma undan de större grupperna med turister och fick gå rätt mycket i en princip ensamma runt Tikal!

    Hela den här veckan gick i tidiga morgnars melodi. Tikalmorgon började cirka 04:00. Dag två av "mayadagarna" bar det av mot den mer spännande delen! (även det 04:00...) En buss tog mig och 6 andra personer mot El Mirador och en resa på 5 dagar! Tillsammans med en guide, 5 hästar, en kock och en "hästskötare" traskade vi ut i djungeln mot mayastaden El Mirador! Resan dit är ganska lång och ofta på rätt krävande stigar och jag bärde bara med mig en lätt packning och lite vatten när vi gick. Hästarna bär all mat, tält och övrig packning som övriga i gruppen inte ville bära plus kocken, Rosita!

    Vägen dit är uppdelad i 2 etapper. Den första dagen gick vi ungefär 2 mil innan vi kom fram till första campet. Båda campen är ganska ordenligt uppbyggda, både för turister men framförallt för arkeloggrupper som bor där från och till. Framförallt under regnperioden då vatten här är en bristvara och under Augusti till september bor bara i El Mirador 300 arkeloger som ganska självklart kräver stora mängder vatten!

    Första platsen vi bodde på var Tin Tal som även set är mayastad. Denna dock ytterst lite upptäckt och byggnaderna här syns mest som höga kullar här. Solnedgången från den högsta byggnaden är dock otroligt vacker med utsikt över inget annat än djungel. Vi bor i tält och får all mat serverad åt oss från kocken Rosita. Lunchen blir bara mackor med någon sorts pålägg på vägen men middagarna och frukosten lagas i de uppbyggda små utekök som finns på campen. Det kan ha varit pågrund av att vi satt ute i djungeln eller att man var väldigt hungrig men maten vi fick var tipp topp! Guiden vi hade, Santiago var otroligt kunnig inom arkeologi när det gäller historia om mayafolkets och om hur alla utgrävningar och restaureringar går till. Och trots att han gjort vandringen 300 gånger och och bara är 22 år (!!) så berättar han duktigt och gör det intressant. Ändå problemet är att han bara talar spanska.. Jag hänger väl med okej men det är tufft att uppfatta alla ord när där gäller historia osv. Lyckligtvis kunde en i vår grupp både bra engelska och spanska och översatta för oss övriga.

    Dag 2 går vi ungefär 23 km och sista biten till El Mirador! Djurlivet på vägen är tyvärr inte jättestort pga av att det finns sparsamt med vatten här men en del ormar får vi se! Giftiga som ofarliga och får testa på att hålla i en av dem! En antaglig liten pytonorm som man kunde känna försökte strypa fingret när den fick chansen! Häftigt! Annars såg vi mycket fåglar, spindlar på kvällen, rävar, nått som vi kallade röd tvättbjörn och nått som var besläcktat med råttor!

    Dag 3 så går vi runt El Mirador, och blir fullpumpade på information och olika byggnader från mayatiden av Santiago. Allt mycket intressant men svårt att förklara nånting av i skrivande text utan bilder.. Dagen avslutades med solnedgång från världens största mayabyggnad! Mäktigt!!

    Dag 4 och 5 ägnades mest åt att ta oss tillbaka hela vägen till den lilla byn Carmelita där vi började! Sammanlagt gick vi 110 kilometer på 5 dagar! Dessutom snabbt då vi enligt Santiago slått nytt rekord i att gå tillbaka till Carmelita! Nytt rekord för 2017 iallafall...

    Eftersom jag sällan spenderar särskilt mycket tid med samma personer hann jag komma ganska nära de 6 personer som jag var med efter 5 hela dygn oavbrutet tillsammans! Vi avslutade resan tillsammans med en sen kväll i Flores samma dag som vi kom tillbaka trots att alla var trötta efter vandringen! Kommer faktiskt att sakna det gänget!

    Dagen efter bar det sedan tidigt iväg för mig igen mot Mexico! Resan gick genom Belize så kan enligt reglerna för vad som gäller om man besökt ett land eller inte säga att jag även varit i Belize under den här resan! Trots att besöket dock bara varnade ett antal timmar i buss och ett för stort antal minuter vid gränskontrollerna som tog en halv evighet också... Plus att alla som lämnar Belize måste betala det oresoneliga priset på 20 USdollar för en visit på endast få timmar för att lämna landet! Giriga grisar! Men men inte mycket att göra åt och tillslut efter cirka 12 timmars resande kom jag fram till Chatumal, Mexico. Där stannade jag dock inte längre än nödvändigt eftersom jag träffat 2 tjejer på bussen som skulle till Lago Bacalar. Jag en till kille från som visste typ ingenting om Mexico hängde på så buss vidare till Bacalar blev det direkt och sen en del sökandes efter boende på kvällskvisten vilket tog ett rätt bra tag då allt typ var fullt!

    Bacalar är en bra plats för att slappna av och ta det lugnt. Efter en natt på ett hotell hittade vi en väldigt mycket billigare plats vid vattnet där vi nu bor i tält! Får se hur länge jag stannar här men det känns som det börjar bli dags att röra på sig igen!

    Har hört mycket gott om Mexico dock mest utan att veta vad man egentligen kan göra här så är spänd för att se vad som mer finns att erbjudas så stayed tuned!
    Over and out från ett soligt Mexico!
    Read more

Join us:

FindPenguins for iOSFindPenguins for Android