Get the app!

Post offline and never miss updates of friends with our free app.

FindPenguins for iOS FindPenguins for Android

New to FindPenguins?

Sign up

  • Day54

    Nu är Den Stora Resan slut. Det känns rätt så tufft med en resa vi började prata om för mer än 10 år sedan. Då var vi på besök hos våra goda vänner, Britt och Ulf, i Sainte Maxime på Rivieran där vi var rätt så frekventa gäster. Vi känner varandra sedan många år tillbaka. Det blev skarpt läge för snart ett år sedan då vi äntligen bestämde oss, – med hjälp av Söderhavsresor diskuterade vi oss fram till en resplan som visserligen har ändrats i sina detaljer men som ändå haft en fast ram. Vi har väntat länge med andra ord men nu är det gjort! En resa som inte går att göra om och en resa som har varit vårt största och bästa äventyr.

    Svårt att sammanfatta på något vettigt sätt men vi kan ju alltid dra till med lite statistik: 7 länder, 53 dagar, 15 flygresor på totalt 4 864 mil, 182 mil med tåg, 127 mil med buss, 34 mil med båt, 60 mil med taxi, 1 mil med linbana och 8 km med helikopter! Sedan har vi också kört 450 mil med våra hyrbilar. Vi har totalt rest drygt 5 700 mil och bott på 27 hotell/B&B/tåg. Det ser absurt ut men samtidigt har resorna i många stycken varit en självklar del av de absolut mest minnesvärda upplevelserna. The Ghan, tåget vi åkte 156 mil mellan Adelaide och Alice Springs, är ett lysande exempel.

    En resa fylld av fantastiska upplevelser som vi aldrig ska glömma och som inte kan upprepas. Naturligtvis sorgligt när det är över men samtidigt en stor lycka att vi har haft möjligheten. Vi åkte med Britt och Ulf och det är ett gott bevis på att allt har fungerat då vi gjort hela resan tillsammans och att vi fortfarande är väldigt goda vänner!

    TACK!
    Read more

  • Explore, what other travelers do in:
  • Day53

    Efter 40 timmars resa har vi nu slutit cirkeln och är tillbaka vid startpunkten, - men att hemma skulle vara bäst? Man ska ju inte vara taskig men Skåne den 2 mars är tyvärr chanslöst mot Hayman Island. Vår resa har varit så lång så det har blivit helt normalt att ha sitt liv i en resväska så att helt plötsligt ha ett hus i ställer för en väska är inte heller så märkvärdigt. Vi är lite trötta så motståndskraften är låg, - dessutom med 9 timmars tidsskillnad i kroppen. Så kändes det ända tills vi låste upp och öppnade dörren.
    Våra älskade husvakter, Charlotte och Ragge, har hängt vimplar kors och tvärs i hallen, hjärtan i ljuskronan och fyllt en stor vas med nyplockade tulpaner. Till råga på allt är kylskåpet laddat med frukostmat. Fortfarande trötta men nu mycket gladare! Tänk så priviligerade vi är som har sådana vänner!

    Resan är slut men det kommer en sista dagboksanteckning innan vi slår igen för gott, vi hörs/ses!
    Read more

  • Day52

    5 timmars väntan i Hongkong för flyget till London som avgår 01:00. Sedan drygt 13 timmar innan Heathrow och så småningom Kastrup. Det har redan varit en lång dag även om första biten med båt från Hayman Island var helt OK. Vi hann till och med äta en tidig frukost så vi ska inte klaga, dessutom är utsikten från frukostbordet magnifik. På flyget från Hamilton Island till Cairns lyckades vi också få en bild från "vår" ö och även ytterligare en bit av Stora Barriärrevet från ovan. Det känns lite svårt att vända hemåt efter alla fantastiska upplevelser på vår långa resa. Vi ser ändå fram emot att plåga er alla med oändliga historier om våra upplevelser, - vi ses snart!Read more

  • Day51

    I dag är det 50 dagar sedan vi satte oss på Pågatåget för transport till Kastrup och stora vida världen. Det är också den sista dagen i paradiset Hayman Island. I den tropiska regnskogen växer det så det knakar och kakduorna är konstant närvarande för att sno åt sig en godbit. En riktig slappardag vid stranden och runt poolen. God mat och något enstaka glas vin 😋. En mycket värdig avslutning tycker vi alla. I morgon är tyvärr en annan dag då hemresan tar sin början. Vi hörs!Read more

  • Day50

    Vi har haft det alldeles för bra alldeles för länge och det är kanske lite sent att göra något åt nu. Vi bestämde oss ändå för att klättra upp till en utsiktspunkt ett par kilometer uppför berget som dominerar vår ö. Kanske inte som att bestiga Mount Everest (ingen snö) men nog så jobbigt i stekande sol mitt på dagen. Men vi fick vår belöning, en helt otrolig utsikt över vår ö och havet runt omkring oss. Det går inte att fånga i bild men våra foton kan ändå förhoppningsvis förmedla lite av känslan. På väg upp passerade vi kapellet. Har man lust att gifta sig där får man också åka i en gräddvit Rolls-Royce som står beredd utanför kapellet.

    Våra kakaduor upphör inte att underhålla! De är otroligt smarta och det är imponerande att se hur de snor sockerpaketen, skakar ner sockret i ena ändan, river av toppen, håller paketet upprätt och slickar i sig innehållet. Personalen försöker gömma sockerpaketen genom att lägga över kaffefat och servetter men det plockar kakaduorna bort utan några som helst problem! Hade varit kul att ha hemma trädgården men kanske lite för kallt i Helsingborg?

    Om du blir sugen på att åka hit kan det vara bra att känna igen loggan för One&Only Hayman Island.
    Read more

  • Day49

    En lugn dag mitt i naturen. Sol, bad, god mat från frukost och framåt med perfekt avslutning i den malaysiska restaurangen.
    Det mest spännande var att se Giant Trevally slåss om fiskrenset som slängdes i vattnet vid marinan. Stora, starka och blixtsnabba! Det finns även gott om färggranna fiskar i mindre storlek men klokt nog undviker de att slåss om maten!
    När vi ändå var vid marinan passade vi på att dokumentera de två transportmedel som kompletterar båtarna, - helikopter och flygplan. Planet var på uppdrag så det fick bli en bild av skylten i stället.
    Dessutom har vi vår lokala underhållningsdetalj i kakaduorna som är såväl orädda som smarta. Nu blir de 80-100 år gamla så det har ju tid att lära. Vi bjöd på socker på terrassen och intresset var stort.
    Så har tyvärr ytterligare en dag passerat på detta gudomliga ställe men vi gör vårt absoluta bästa för att ta tillvara den tid vi har.
    Read more

  • Day48

    Äntligen! - Vi har släpat snorklar, cyklop och badskor runt halva jordklotet och nu fick de till sist komma till användning. En snabb båttur till Pearl Bay där vi lämnas av för 2 timmars snorkling i korallrevet . Det räcker med 10 meter från stranden så finns ett fantastiskt landskap under ytan. Koraller i alla upptänkliga färger och formationer men framför allt fiskar! Fiskar i alla storlekar, enstaka fiskar, fiskar i stim, fiskar som vi aldrig sett förut. Helt otroligt att bara ligga på ytan och se ner på allt det som sker där under. Vi har sett mycket som kan kallas magiskt på vår långa resa och den här världen under ytan är ett självklart tillägg på listan, - underbart!

    Vattnet är så varmt så det går utmärkt att vara i ett par timmar. Lite speciellt ändå att dra på Stinger Suit som skydd mot eventuella maneter. Känns först lite märkligt men efter en stund inget man tänker på. Tyvärr finns det inte några bilder som dokumenterar vårt äventyr förutom de Britt har låtit oss kopiera, - se Barbro mannekänga strax före dopp.

    Dagen avslutas med en suverän middag i ett litet "hus" direkt på strandkanten där vi verkligen kan njuta av personlig service och en meny som kan få den störste gourmet att gråta av lycka. Vår långa resas absolut bästa måltid. Osannolikt att sitta med havet rullande in utanför husknuten och den tropiska natten sänka sitt mörker över oss. Fortfarande minst 25 grader, precis lagom en lördagskväll i februari!

    Då vi inte har så många bilder från dagen har vi först lagt till en bild från frukostmatsalen men också en bild från Inner Reef där vi hoppas snorkla nästa gång om det inte blåser för mycket.
    Read more

  • Day48

    I dag blev det inte gjort speciellt mycket nytta! Vi hänger runt det gigantiska poolområdet, läser, badar, äter lunch och tar det väldigt, väldigt lugnt. Det mest upphetsande är att stifta närmare bekantskap med alla kakaduor som håller till på vår ö. Fräcka rackare som inte drar sig för att stjäla det de kan från såväl frukostbord som överallt annars där de kan hitta godis de gillar. Till och med en riktig tuffing som hoppade in i vår lägenhet och snodde en påse mintkola! Han var ändå bussig och delade med sina kompisar precis utom räckhåll för oss. Han var inte ens rädd för Barbro! Vädret är tropiskt så helt plötsligt kommer en regnskur som verkligen störtar ner för att sedan avlösas av blixtrande hett solsken. Vackert så man får ont i magen och härligt, härligt!Read more

  • Day46

    Man får det man förtjänar även om det kan ta tid att komma dit.
    Uppstigning 05:00, transport till Cairns flygplats, en dryg timme till Hamilton Island. Vi kommer fram och tas omedelbart emot av representanter för One&Only Hayman Island. De leder oss till vår "motorbåt", tar hand om vårt bagage och skjutsar oss till vår ö som ligger ute i Stora Barriärrevet. Vi blir väl omhändertagna och incheckningen sköts på båten. Båtresan tar runt en timme och vi anländer samtidigt som några andra gäster anländer med helikopter.

    Det här är som en dröm om en ö i Söderhavet. En underbar strand, två poolområden, restauranger, barer, segelbåtar, snorkling, windsurfing, kajaker, vandringsleder, - omgivet av regnskog som är fullt av liv, här finns allt man kan föreställa sig, Anläggningen har 160 rum men det är inte fullt. Samtidigt finns det inte något annat på ön så det finns gott om plats. Det finns bara en negativ företeelse, - maneter eller stingers som man säger här. Dom har inte sett någon på länge men vill ändå att man ska ha på sig en så kallad stinger suit om man ger sig ut i vattnet. Det är nog ett råd vi ska följa då dessa maneter kan ha upp till 20 meter långa "trådar" som är så giftiga att man till och med kan dö om man kommer i kontakt med dem. I dag har vi nöjt oss med dopp i poolen men om det inte blåser för mycket blir det nog snorkling i morgon.
    Read more

  • Day45

    Det går upp och ner på vår resa. I går blev det ingen dagboksanteckning för det var en lång dag i huvudsak på flygplatser och i flygplan. Alla vet hur kul det är... Från Auckland till Cairns via Brisbane med typ 3 timmars väntan på vardera flygplats. Det enda två intressanta händelserna var först att de fick för sig att Britt hade rester av sprängämnen i sin väska vilket ledde till stort pådrag med röntgen och bombhund, samt sedan att Barbros väska var trasig när vi anlände Brisbane. I Britts fall tog det tid innan hon blev frikänd, i Barbros fall fick hon en ny väska (mycket bättre!) av Quantas. Resten var mest långtråkigt! Vi var till sist framme vid vårt Reef House i Palm Cove vid 23-tiden.

    I dag var det mycket roligare! Uppe med tuppen, hämtade 7:10. Så småningom tåg upp över bergen till Kuranda och snabbt vidare till RainForeStation. Nu är vi långt upp på Australiens västkust och befinner oss i tropikerna. Typ 32 grader varmt och 98% luftfuktighet, - underbart! Här träffar vi krokodiler, koalor, kängurur, Wallabies, Dingos, Tasmanian Devils men också något riktigt läskigt, - stinging trees eller Gympies-Gympies. Vi hade ingen aning men blev visade på ett fjuttigt litet träd som är dödligt! Finns enligt utsago överallt i regnskogen och har ett fruktansvärt starkt gift som man får i sig bara man rör vid bladen. Ska vi dra tillbaks till Nya Zeeland? Märkligt med den stora skillnaden där Australien är fyllt med sådant som tar livet av en medan NZ inte har något farligt förutom höga berg och vänstertrafik.
    Hemresan gjordes via 9 km lång linbana och det var helt osannolikt att sväva fram ovanför regnskogen och att se ner på den enormt täta grönskan. Träden som sticker upp känns oändligt höga och det är omöjligt att se marken långt där under.

    En fantastisk dag fylld med intryck och massvis med bilder för att hjäpa minnet. Det är synd att bara 6 får plats här!

    I morgon bitti upp kl 5 för fortsatt transport till vår sista anhalt innan vi vänder kosan hemåt och våren i Helsingborg 😆
    Read more

  • Day43

    Möjligheten att få vara med och segla en båt som varit med i America's Cup kan man inte missa! Vi kan väl knappast påstå att vi seglade båten ensamma men det hade säkert inte gått lika bra om vi inte varit med 😉. 4 heltids- plus 20-talet deltidsanställda kryssar ut från hamnen för 2 timmars segling i Stilla Havet. En mäktig känsla då 25 ton segelbåt med skyhög mast och 250 kvm storsegel lugnt lutar sig lite grann åt sidan och skjuter fart genom vattnet. Det känns verkligen att det finns en otrolig kraft i den här racerbåten. På väg hem hissar vi en gennaker (stort försegel nästan som en spinnaker). 350 kvm som ger oss maximal fart på hemresan, - underbart! Båten var med och representerade Japan i America's Cup 1995. Den gick dock inte till finalen vilken vanns av Nya Zeeland. Den såldes till England som använde den som förlaga till sin egen satsning. De lyckades inte bygga en ny båt som var snabbare och misslyckades med sin satsning. Båten köptes av en konsortium på Nya Zeeland och har efter upprustning använts för att underhålla sådana som oss. En fantastisk upplevelse!

    Mottagna av våra kära hustrur tar vi färjan till Devenport, ett jättefint litet samhälle ute på en halvö. Där aväts en utmärkt lunch innan vi återvänder till City. Dagen avslutas med en suverän avskedsmiddag på finkrog, Euro, där ostronen smakade extra bra i den nedåtgående solen. Det blev ett väldigt bra avslut på våra veckor på Nya Zeeland och i morgon ska vi vända åter till Australien.
    Read more

  • Day42

    Från lilla gulliga Russel till Nya Zeelands enda storstad, Auckland. 1,4 miljoner, 1/3 av landets hela befolkning. Vi bor Downtown några kvarter från hamnområdet som bubblar av nybyggnation, stora båtar, restauranger och ett brusande folkliv. Det är riktigt storstadskänsla men samtidigt urläckert med några meter till vattnet var man än går. Segling är folksport och det kryllar av marinor och segelbåtar i hela den stora vik där Auckland ligger längst in. Nya Zeeland har vunnit America's Cup två gånger och det syns! På kajpromenaden visades också ett väldigt sympatiskt sätt att uppmana cyklisterna att ta det lugnt och med ett leende!

    På vägen från Russel åt vi lunch på ett udda ställe som har en gårdstupp som heter Lord Hector och som nyligen också förärades med en prins-titel som tack för sina storartade insatser för turistindustrin. Där stötte vi också på en döing som satt i sin bil med en lapp på bröstet med texten: "This bench is dedicated to the men who lost the willing to live whilst following their partners around the shoe shops of Albany". Så kan det gå...
    Read more