Uluru

Torsdag 26/10

Semesterns tidigaste morgon! Vi blev väckta 04:30 för avfärd 04:55. Tur att man i alla fall är morgonmänniska!

Ut i mörkret för att åka till Uluru, nu till den andra sidan av monoliten. Där fanns det varm dryck och söta kex framdukade till oss och det var skönt att i alla fall få lite frukost. Det var inte lika många bussar på plats som i går kväll men en hel del. I vår grupp var det 9 av 12 som orkade masa sig upp. Efter förtäringen följde vi lanternorna, som påminde om det bästa av motionsspår, till en av flera rejält byggda utsiktsplattformar. Sedan var det bara att vänta på soluppgången för att få se hur den uppgående solen färgade Uluru röd.
Vi har nu ett otal bilder av en stenklump under olika stadier av gryning. Tänk vad skönt det var när man hade riktig film i sin kamera, då valde man noga sitt motiv och hade inget stort sorteringsjobb framför sig. Å andra sidan ångrade man de foton som aldrig blev tagna.

Efter riktig frukost på hotellet var det dags att åka till Uluru igen. Nu hade alla vaknat och följde med. Denna gång för ’lite vandring’. Vis av gårdagens erfarenhet hällde jag salt i min vattenflaska. Dagens vandring var på platt underlag och, i alla fall i början, inte lika varm som gårdagens.
Ulurus omkrets är en mil och vi vandrade delar av den. Det var häftigt att gå precis intill monoliten, se hur skiftande den var och faktiskt också klappa på den. Det gav en extra dimension åt monolit-upplevelsen. Vi såg grottor och satt under stora överhäng, såg moderna (bara 200 år gamla) klippmålningar och fick höra de sägner som än idag styr aboriginernas sociala liv. Jag klarade vandringen bra och för säkerhets skull höll jag koll på klockan och drack var femte minut.

Det finns en klättringsled upp till toppen på Uluru men man rekommenderar inte någon att klättra där:
- det är en helig plats som man ska respektera
- varje klättrare innebär slitage på Uluru
- totalt har ett 40-tal klättrare omkommit
- det är farligt, man har bara ett rep att hålla sig i,
tappar man greppet rullar man hela vägen ner och slår
ihjäl sig
Det är ofta stäng pga regn, blåst eller för att det är helgdag för aboriginerna

Eftermiddagen ägnade vi oss av förståeliga skäl åt att ta igen oss.Read more