Estancia San Pablo

Vi åkte ut till en Estancia för att fira min födelsedag. En Estancia är typ en boskapsfarm som drivs av Gauchos (Argentinska Cowboys). Just denna låg väldigt fint i en dal i nedre delarna av anderna. Ca 1800 möh. Resan dit tog drygt två och en halv timme i en fyrhjulsdriven pickup körd av en ung fransman som inte riktigt hade koll på vägen. Vägen dit löpte genom vingårdar, en boliviansk marknad och ut på småvägar långt från civilisationen. Vädret hade blivit kallare dagen innan vi åkte och bergstopparna var snötäckta. Otroligt vackert. Väl ute på estancian möttes vi av gårdens tre hundar: Stickan, Sten och Danger. Stickan och Sten hette egentligen inte så men de hade en överenskommelse att den ena hunden ville att man skulle kasta pinnar och den andra föredrog stenar. Den tredje hunden var en supersöt valp som de hittat vid vägkanten.

Första dagen gick vi en promenad med hundarna och gick sen och lade oss ganska tidigt iom att det var ganska kallt.
Amdra dagen var min födelsedag och den firade vi med en ridtur i bergen. Ingen av oss hade ridit förut men hästarna var väldigt snälla och följsamma så det var inga större problem. Vi red uppe på en bergsrygg med stundtals ganska branta stup längs sidorna. Utsikten var helt fantastisk och i omgivningarna strövade boskap och vildhästar omkring.

Efter några timmar kom vi fram till en liten rastplats vid en fors där vår guide ordnade en asado (grillat kött och vin) åt oss och det andra paret som var med. Därefter red vi hem genom dalen och åt en middag som kanske inte riktigt levde upp till förväntningarna. Det blev dessutom strömavbrott på kvällen som varade ända tills vi åkte därifrån dagen efter. Varmvatten fanns det inte överdrivet mycket av heller. Men Christine bjöd på champagne och det var gott! På det hela taget en fantastisk och minnesvärd födelsedag :)

/MatsBaca selengkapnya