Hotellbyte och sjukhus

Idag var... omtumlande.

Allt började väldigt bra med att vi hade en spännande transfer till piren i Old Town, där de hade packat in 11 pers i en taxibil som de sedan körde över ön, satte klistermärke på och sen packade ihop på en speedboat som körde iväg med oss. Resan gick fint, Bengt skojade om att han var Rose längst fram i fören. Vi kom av på rätt ö, Koh Ngai och beundrade vattnet och färgerna i väntan på att en longtailbåt skulle köra oss till CoCo som är vårt boende för två dagar. Vi fick vänta ett tag innan det var dags. Jag såg inte exakt hur det gick till men Bengt trampade snett, det var kanske båten som gungade till eller om det var nått med packningen men när jag tittade upp låg han och kved på båtens botten. De två skepparna såg handlingsförlamade ut, barnen blev jätterädda och jag blev tvungen att kommendera dem att ta hand om vår packning så att jag kunde kolla till Bengt. Jag såg inte först hur han slagit sig, han blödde från ansiktet men jag trodde han brutit något för han låg illa med benen. Det visade sig att han hade ett djupt jack till höger om näsan och jag såg nästan omedelbart att han behövde sys. Tänder verkade sitta kvar, var så himla orolig att han slått ut tänder. Han verkade inte ha nått brutet men det var svårt att se. När han kunde sätt sig så tryckte vi papper mot såret. Vi bestämde för att köra honom till sjuksköterskan för första bedömning.

Hon var jättegullig och hjälpte honom direkt på stranden. Båten skulle köra bort vår packning till hotellet. Det jag inte tänkte på då var att pass och alla viktiga papper var på en av ryggsäckarna. Så när vi bestämde att Bengt behövde till sjukhus för att sys så var vår packning borta. Jag och barnen fick gå till Coco för att hitta den och försäkringspapper och skulle tillbaka med det medans sjuksköterskan ringde efter taxibåt.

Coco var jättesnälla när de förstod vad vi råkat ut för men det dröjde ett tag innan vi lokaliserade våra väskor, longtailbåten hade kört dem till en annan resort. Så vi fick jagat kapp på dem medans Bengt fick dropp. Så fick vi två superfina rum och äntligen hade jag passen. Bestämde i samråd med Bengt att jag stannar med barnen, de var rätt skärrade och hade nog åkt med till sjukhuset hela högen om jag åkt. Sjuksköterskan åkte med Bengt istället. Han får berätta själv vad han var med om så snart han orkar men slutsatsen är att han mår bra, han har blivit sydd och spjälkat en tå han dislokerat. Har genomgått CT-scan och är utan anmärkning i övrigt. Han får inte få vatten i såret på en vecka. Han har ett jättefint rum på sjukhuset och vi försöker lösa allt med försäkringsbolag och sos international så att vi inte blir stående med räkningen sen. Allt gick väldigt väldigt fort.

Barnen och jag har liksom inte kunnat njuta, vi har varit oroliga. Men hotellet är jättefint. Vi har ätit två gånger och testat poolen och plockat lite snäckor. Vi spelade ett spel tillsammans i sängen för en stund sen men nu sover alla gott. Återkommer när Bengt är tillbaka här igen under morgondagen, han sover på sjukhuset i natt.Read more