Hato Rey Norte Barrio

Dags för wrap-up och hemresa efter en givande och händelserika veckor på rundresa andra sidan Atlanten. Sista heldagen på Puerto Rico spenderades på olika håll. Jag hade bokat en session hos en tatuerare på den södra delen av ön, Ponce. Ligger 1,5 timme från den norra delen som vi är stationerade. Så jag gav mig i bilen dit och övriga familjen var kvar vid Isla Verde beach som vår strand heter. Ganska neutral dag utan extraordinära event hemma vid pool- och strandområdet. Enda mål att squeeza ut den sista njutningen av det underbara klimatet. Jag kom hem sent på natten efter en full dag under nålen på andra sidan ön.

Efter några timmars sömn var det nu åter dags för uppgiften som vi kan så väl. Packa ihop våra väskor och transportera vårt bagage. Efter frukost och stöket som packandet innebär tillsammans med alla turer för att säkerställa att inte fler pinaler blir kvarglömda än de som redan fallit bort under rundresan så var vi i färd mot att återlämna vår hyrbil. Nu hade vi en 2,5h trip mellan San Juan och Miami som första delsträcka. Framme i Miami har vi planerat för en heldag innan nästa flight som ska ta oss vidare till Europa vid midnatt lokal tid. En Uber till den enorma gallerian Dolphin Mall som skulle ge Miamis bäst shopping enligt någon artikel online. Här kunde vi låsa in vårt bagage och vandra runt planlöst i många timmar. Blev ett lyckat upplägg utan stress och när hunger eller sug föll på från någon i sällskapet var det bara att hitta närmsta food- eller snack court och käka något gott. Många butiker avverkades och var trevligt med lite shopping innan hemresa. Trots kartor och timmar av tidigare navigering hade vi problem att hitta till Abercrombie & Fitch som fanns på vår lista av butiker att besöka. Blev ett par extra varv i labyrinterna inne på köpcentret. Var nog egentligen inte så dåligt efter en kalorität middag på Johnny Rockets i klassisk amerikansk anda stora hamburgare med mycket tillbehör i fräck retromiljö inspirerat från 50-talet med jukebox och allt. Stegantalet landade på 17834 steg för dagen. Lite nedlåtande från appen så motsvarar det 8 ägg tydligen och inte en Johnny Rockets-hamburgare på 2000 kalorier.

Dags mot Miami Airport igen med allt bagage en sista gång för denna resan. Den långa resan i sig gick smidigt, vi fick 6 säten fördelat på familjen så barnen kunde ligga bra och sova under resan till London. Mellanlandning i London för sedan sista sträckan hem mot Kastrup. Inte mycket att nämna mer än att det är tydligt varför Louise har ansvar för hela familjens pass. Hon har haft dem under hela resan fram tills sista sträckan till CPH då jag visade dem vid boarding och sa att, jag lägger dem i skötväskan som var framför mitt säte. På marken och framme vid passkontrollen vid internationellt anländande på Kastrup upptäcker jag att vi saknar alla fyra passen. De ligger inte kvar i skötväskan. Med hjärtat i halsgropen kutar jag tillbaka till gaten där vi blev avsläppta och går emot alla säkerhetsföreskrifter och springer i motsatt riktning när en flygvärdinna går ut så att dörrarna som bara öppnas åt en hållet ställs upp. Framme vid planet övertalar jag en gulklädd bagagepersonal att kolla på rad 9 efter fyra pass som jag glömt. Han kommer snabbt tillbaka och säger att dör inte finns något där. Jag ber om att få kolla själv vilket han säger OK till innan piloten kommer ut förbannad och frågar varför en civilpersoner är på planet under städning innan boarding har börjat. Där, under sätet ligger väskan med passen, måste ha trillat ur när jag matade honom under flighten. Glad över att det löste sig sprang jag tillbaka till övriga familjen som stod kvar vid passkontrollen och var måttligt imponerade över min förmåga att ta hand om viktiga resehandlingar. Nu är vi iallafall åter på Svensk mark i Höör och blickar tillbaka på våra äventyr senaste veckorna. Stolt över att vi tog oss modet att göra det och glada över allt vi fått uppleva. Aningen lättade att vi nu kan köra bil utan att fylla hela bagageutrymmet med diverse väskor och tillbehör.
Som jag började inlägget, mycket händelserika och givande veckor där vi hunnit med att se mycket på kort tid. Att resa med två mindre barn är självklart ingen avkoppling men däremot väldigt energigivande och fyller på livsglädjen på ett fantastiskt sätt.
Tummen upp, som Junie säger!Read more