Säkerhet och trygghet

Vi möttes av ett eller annat rynkat ögonbryn när vi sa att vi skulle semestra i Mexiko, och i synnerhet att vi skulle köra runt på egen hand. Landet är ju välkänt för sina våldsamma knarkkarteller och det finns gott om berättelser om turister som blivit hotade eller rånade på sina bilar för att de har råkat köra in i fel område.

Yucatan-halvön och i synnerhet delstaten Quintana Roo som vi tillbringade mesta tiden i är också drabbad av kartellernas konflikter, såväl med varandra som med den mexikanska polisen och militären. I synnerhet har både Tulum och Playa del Carmen pekats ut som föremål för punktinsatser, åtminstone 2022.

Med detta sagt är VÅRT intryck efter resan (vi har nu kommit hem, så inget peppar peppar behövs) stor trygghet. Vi har måhända rentav betett oss dumdristigt ibland, exempelvis strosat in på mörka bakgator med stor systemkamera och allmänt turistig uppsyn, men aldrig bemötts med mer än avmätt noterande. På turiststråken är försäljarna lagom envetna (ett par av ungarna som vill sälja armband blev dock väldigt nyfikna på min kamera), i trängseln på karnevalen skötte alla sitt, alla poliser vi stött på har uppträtt vänligt och korrekt (även om det känns lite överspänt att de bär automatvapen om de så bara är utposterade för att kolla att man betalt inträdet till nationalparken) och så vidare.

Det skummaste som hände var att vi mitt på turiststråket i Playa del Carmen blev erbjudna "Cocaine? Cannabis?" av en man. Ok kanske att man erbjuder första bästa västerlänning lite gräs, men kokain sådär rakt upp och ner? Det kanske hade gjort "Dick & Willys beach party" ännu häftigare?

Vårt intryck av trygghet må vara anekdotiskt, men så är även de berättelser om våld som florerar. Jämför med hur många internationella turister just nu avstår från att besöka gängkrigens Stockholm.Meer informatie