Ingen ko på isen …

… men väl på ängarna. Vi hade valt att hänga med på en utflykt till en ’Highland cattle farm’. Efter en busstur genom Aberdeen med omgivningar stannade vi hos Grace som driver en bondgård med Highland cattle, får, några hästar och minst en get.

Grace var en pratglad kvinna som berättade massor för oss, både sådant som var relevant och sådant som inte var det.

Inför vårt besök hade hon tagit in några av djuren i ett luftigt(=blåsigt) stall. De går annars utomhus året runt. Stallets stjärna var Duchess, en ko som fått ett 10-tal barn samt diplom i flera tävlingar. Inför en utställning måste hon fixas till för framstå som sitt bästa jag. Först schamponering och efter torkning m. hj.a en hårtork så ryktades hon för att få bort allt som satt löst. Till slut polerades hornen med babyolja.

Vi tyckte hon var vacker även utan allt detta. Vi erbjöds att få rykta henne och den chansen ville jag absolut inte missa. Vi förvånades över att de, i jämförelse med skånska kor (SLB) är förhållandevis små. Den långa luggen har flera syften: den ska skydda mot flugor, snö och blåst och det kan ju behövas när de är utomhus 24*7*365.

I övrigt var de som kor är annars: äter och idisslar och bryr sig inte om omgivande människor. Jag hade hoppats att de skulle vara lite gosiga - men alls icke.

På kvällen var det AzAmazing evening vilket det också har varit på våra två tidigare resor med detta rederi. Tanken är att vi ska få underhållning som är typisk för landet vi besöker.

Denna gång var det ’Red Hot Chili Pipers’ som gav oss en blandning av hårdrock (typ ZZ Top) och säckpipor. Bra ös men kanske lite kort framträdande.Okumaya devam et