South America

Efter en helvetesresa med en galen chaufför på bergsvägar och en otroligt fin tågtur genom djungeln var vi äntligen i Machu Picchu Pueblo (Aguas Calientes). Det är en liten stad som byggts upp för alla de turister som besöker Machu Picchu varje dag. Den ligger helt otroligt fint mellan flera stupande berg och två forsar. Själva staden var väldigt mysig tyckte jag, men alla inkastare, turistmaten och atmosfären gjorde den ganska otrevlig. Vi stannade bara en natt för att kunna gå upp tidigt och ta bussen till Machu Picchu.
Vi gick upp vid 5 på morgonen för vi ville hinna med en av de första bussarna upp till berget och slippa den värsta skocken turister som kommer vid 10-tiden. Vägen upp tog 20 min och var helt fruktansvärd, för en höjdrädd som jag:), Mats tyckte den va jättecoolt, såklart. Det var verkligen stup rakt ner och inga skydd eller räcken förutom i de värsta svängarna!
Väl uppe var det en bit att gå, när vi var framme såg vi ingenting av Machu Picchu, det var tjocka moln och dimmigt. Men efter ett par timmar lättade det. Och så coolt det var! Mycket finare än jag trodde! Men också riktigt läskigt, väldigt hisnande, det var verkligen inget för en höjdrädd! Det var en sån upplevelse att vara så högt upp bland alla moln och berg. Naturen var verkligen lika mycket av upplevelsen som staden!
Vi hade väldigt otur med guiden, vi varken förstod va han sa på hans knaggliga engelska och han pratade om nästan allt annat förutom Machu Picchu. Det var otroligt mycket turister, vilket var lite synd, det känns inte så exklusivt då, men det var ändå så stort område så jag tyckte inte man kände av det jättemycket.
På eftermiddagen tåg vi tåget tillbaka. Och en bussresa ännu hemskare än den första. 4 gånger var det nära att vi krockade! Han körde om mitt i svängarna där man inte kunde se om man fick möte! Vid ett tillfälle efter han hade tvärbromsat röt jag till honom att han inte kunde köra om där han inte kunde se om det kom möte. Alltså, vilken hänsynslöshet! Med Sydamerikanarnas katastrofala insyn i sina egna misstag svarade han inte såklart, men jag tyckte ändå att han körde lite försiktigare efter dess. Vi kom iaf fram till Cusco levande men rejält förskräckta tillslut!:) /ChristineLäs mer