Ridin´ them waves

Nu kom dagen vi med spänning sett fram emot, kommer vi eller kommer vi inte lyckas surfa på vågorna. Vi vaknade upp ca 20 minuters promenadväg från Byron Bays livliga gator. Vi hade bokat in eftermiddagslektionen (klockan 13.30) och hade god tid på oss att ta det lugnt på området där vi bodde. Stranden vi skulle surfa på heter Clarke´s beach och det skulle ta ca en timme att promenera dit. Vi siktade in oss på bussen till centrum som gick varje timme förbi vårt boende. För att ha mycket ork i benen satsade vi på en ordentlig frukost på det trendiga haket the General Store. Den lilla restaurangen var fullsatt av människor som liksom vi ville ha en nyttig och näringsrik frukost. Jag beställde en proteinrik bowl med bland annat bananer, jordnötssmör och chiafrön. Uffe slog till på en ordentlig korv. Under tiden vi väntade på maten tittade vi på folk och två hundar som slagit sig ner för att äta i hängmattor och på pallar.

Mätta och redo för lite äventyr tog vi bussen in. Vi började promenera mot stranden och insåg att det skulle ta längre tid att gå än vad vi beräknat. Med lunchsolen i nacken promenerade vi så snabbt min astma tillät. När vi väl kom till parkeringen vi skulle mötas upp på var vi tio minuter sena och ordentligt svettiga. Samtidigt som vi flåsande började titta runt efter surfgruppen kom instruktören körandes med ca tio surfbrädor på släpet. Puh vi hann. Vi träffade den lilla trevliga gruppen och de två instruktörerna som vi skulle surfa med. Ett glatt och förväntansfullt gäng hjälptes åt att bära ner surfbrädorna till stranden.

Lektionen började på land och vi fick lära oss grunderna. Vi hoppade upp på surfbrädorna från magläge och fick lära oss hur vi skulle stå för att balanserat åka på vågorna. Efter lite introduktion om strömmar och hur vågorna rörde sig blev det dags att bära ut surfbrädorna i vattnet. Vi la oss på mage och paddlade med hjälp av armarna den sista biten. Just idag var havet rätt lugnt och det dröjde några minuter mellan varje "perfekt" våg. En och en fick en knuff att instruktören när vågen kom och sen var det dags att ställa sig upp och surfa. Både Uffe och jag ställde oss upp på första försöket. Vi lyckades surfa rätt bra för att vara första gången. Det som var lite tråkigt var att det blev rätt mycket väntan då vi i turordning fick surfa på de få bra vågorna. Efter tre timmar i plurret var vi ganska trötta och kände att vi inte utvecklades mer. Lektionen var nu slut och vi simmade in med våra brädor till stranden där gruppfoto skulle tas.

Vi var rätt nära fyrhuset på ön som enligt källor var värt ett besök. Fyrhuset låg på ett berg i Australiens östligaste ände. Vi fick lift upp med en av instruktörerna. Vi började besöket med en tvåkulors glasstrut. Så svalkande och välbehövligt i värmen. När glassen var uppäten och kalkonen (stor fågel som gick runt på området) fått smaka på struten gick vi upp till fyrhuset. Uffe gjorde burpees i värmen två omgångar då jag misslyckades med att filma första gången ;). Vi gick sedan stigen nedåt som var en känd vandringsled. Vackert var det allt med utsikt över stränder och skogsdungar. Dagen till ära flög militärplan över stigen och visade upp våghalsiga manövrar.

Vi kom ner till en strand och såg vid första anblicken inte en fortsättning på stigen. Stranden gick runt ett krön och vi bestämde oss för att promenera längs stranden tillbaka. Det var lättare sagt än gjort. Stora stenbumlingar bildade labyrinter ju längre vi gick. Vi zickzackade oss runt de vassa stenarna och kom till ett passage som det inte gick att komma runt om man inte ville ge sig ut bland vågorna. Klättra var ett alternativ men stenarna såg både vassa och hala ut. Jag fick uppgiften att bestämma hur vi skulle göra härnäst. Antingen gå tillbaka eller försöka ta oss runt/över stenarna. Klättra med flip-flops uteslöt jag och när Uffe såg en stor stingrocka i vattnet bestämde jag att vi skulle vända tillbaka. Trötta i benen efter en ansträngande dag bestämde vi oss för att beställa en Uber när vi kom tillbaka till stigen. Anledningen till att vi inte gjorde det från början var att Uber/taxi är dyrt i Australien och speciellt när det var kväll. Vi fick wifilösenordet av en snäll receptionist på ett hotell i närheten och beställde lift tillbaka.

Vår chaufför Adam var en trevlig man som glatt berättade om sina dagar som surfinstruktör. Enligt honom hade vi haft de bästa förutsättningarna för en bra första lektion. Vädret var varmt, ca 32 grader i skuggan och havet var lugnt. Väl hemma och några hundralappar fattigare tog vi en svalkande dusch för gjorde vid oss för en kväll/natt på stan. Jag hade tittat ut en vegansk restaurang som jag gärna ville testa. Uffe tyckte det lät som ett bra förslag och vi började vår promenad in mot staden.

The Beet var en mysig och trendig restaurang med en spännande meny. Vi beställde in två rätter som innehöll bland annat seitan och vegansk ost. Både Uffe och tyckte maten var smaskens. Vi gick vidare hand i hand längs centrumgatorna och tittade in i kvällsöppna butiker. Kvällen avslutades på två olika hippa barer. Vi hade en trevlig kväll med mycket kärlek och trevliga samtal. En riktigt lyckad dag i Byron bay.Read more