• Filip Wahlberg
  • Andreas Carlsson

Nu är det Réunion

Et 16-dagers eventyr av Filip & Andreas Les mer
  • Lavafält

    22. november, Møte ⋅ 🌧 24 °C

    På flera ställen längs sydvästra kusten finns lavafält från olika vulkanutbrott. Längs bilvägen finns årtal som visar när respektive fält är ifrån. 2001, 2002, 2007… Vilket evighetsjobb att hålla den här vägen farbar! Vi stannade till vid ett par av fälten. Här hade växtlighet så smått börjat återta marken. Först ut verkar endast tre arter vara: en lav, en mossa och en bräken. Över hela de vidsträckta fälten samma tre gröna nyanser.

    Google Lens tror att bräkenväxten heter Nephrolepis abrupta.

    På den sista bilden stoltserar Filip med en 25-kilossten som han lyckades slå i med tån så att den välte medan han försökte konversera ett mötande sällskap på franska.
    Les mer

  • Olägenheten med lägenheten

    23. november, Møte ⋅ ⛅ 25 °C

    ... är inte hyran utan ohyran. På gatan utanför springer kackerlackor men dem slipper vi inomhus. Däremot finns mikroskopiska myror som gör det lite svårt att förvara frukt och annat sött. Andreas tror att de inte vågar sig upp på müslipaketet om det står så här. Jag är lite mer tveksam till metoden. Vad tror ni?Les mer

  • Marknad

    23. november, Møte ⋅ ⛅ 25 °C

    På väg för att köpa frukostbrödet överraskades Filip av att det visade sig vara marknad i byn. Det visste inte ens ChatGPT om! Så det blev en kul syssla efter frukosten. Hela gågatan ner mot vattnet full med försäljning av frukt, maträtter, hantverk, souvenirer, kläder, oanvändbara musikinstrument...Les mer

  • Oroligt hav

    23. november, Møte ⋅ ⛅ 25 °C

    Idag hade vi väldiga bekymmer när vi skulle snorkla. Det är redan bökigt som det är att ta sig ner i vattnet pga vassa koraller i vattenbrynet. Nu var det dessutom vågigt. I vanliga fall skyddar revet utanför mot vågor, men nu var det högvatten och extra stora vågor så vi skvalpade runt när vi kravlade oss fram i vattnet. Till på köpet var det väldigt strömt. Trots simfenor gick det knappt att undvika att driva med strömmarna. Vi gav upp och nöjde oss med att ha svalkat oss i vattnet.

    Det är svårt att förmedla med filmen hur stora vågorna var när de slog in mot revet, särskilt som det skedde ett par hundra meter bort, men de är de största vågor vi har sett.
    Les mer

  • Salazie

    24. november, Møte ⋅ ☁️ 24 °C

    Idag var vi till Cirque de Salazie, den tredje och sista kalderan för oss att se. Själva orten Salazie är inte så stor, men har minsann sitt eget postkontor. 😊

    Det här är den mest lättillgängliga kalderan; vägen hit går genom en dalgång och är smal men har betydligt färre än 400 kurvor. Längs sidorna är bergsväggarna höga och branta.Les mer

  • Hell-Bourg

    24. november, Møte ⋅ ☁️ 22 °C

    Vi tog oss vidare till Hell-Bourg i jakt på någon vandring. Den här byn är lite större än Salazie. Här finns gott om hotell/pensionat och restauranger, eftersom många turister tar sig hit.

    Turismen har varit viktig sedan begynnelsen. En varm källa upptäcktes 1830 och Hell-Bourg blev känd internationellt i regionen som kurort för att kunna bota många av de sjukdomar som drabbade kolonisatörer i tropikerna. 1920 svalnade källan och när man försökte få fjutt på den med dynamit gick allt snett. Idag finns bara ruinerna av spa-badet kvar.

    Men de välbesuttna spa-gästerna byggde vackra och färgglada villor varav många har restaurerats efter nedgången som följde på att källan sinade. Hell-Bourg har, som enda by på Réunion, fått en utmärkelse som en av Frankrikes 150 vackraste byar.

    Vi kikade in i Folio House, en sådan kreolsk villa från 1870 som har typisk inredning bevarad. Det uppfördes av båtbyggare vilket märks på bland annat den helt symmetriska rumsplanen, det skrovformade taket och användandet av rötbeständiga träslag. Inte en enda spik har använts, bara träplugg! Här bor nu en familj, som tar inträde och anordnar guidade turer av sitt hem.
    Les mer

  • Vandring till Les Trois Cascades

    24. november, Møte ⋅ ☁️ 22 °C

    Vi vandrade till Les Trois Cascades, en serie vattenfall. Vandringen började brant uppför en väg som användes av några hushåll. Ojoj, att köra här med bil… Vid vattenfallen hämtar byn sitt vatten, som sedan leds ner i rör längs stigen. Själva vattenfallen var inte några stora sevärdheter (vi har blivit bortskämda med vattenfall vid det här laget), men vi fick en liten strapats. När vi var vid fallen så började det att regna. Som tur var hann vi tillbaka till Hell-Bourg och satte oss på en restaurang innan det värsta skyfallet kom.Les mer

  • Köp din måltid bit för bit

    25. november, Møte ⋅ ☁️ 25 °C

    Vi befinner oss som sagt i Frankrike och förutom på språket och turisterna (nästan alla turister verkar komma från fastlands-Frankrike) märks det på ostarna. Charles de Gaulle beklagade sig ju över att behöva styra ett land med 246 sorters ost, och många av dem hittar vi på vårt fromageri, som vi redan skrivit om. Faktum är att när Andreas bad om att få ta bilden blev ägarinnan lite förlägen, vilket visade sig bero på att hon tyckte disken såg påver ut. Hon skulle få in runt fyrtio nya sorter om några dagar. Men hon var mycket intresserad av att upplysa oss vilda nordbor om de olika ostarnas egenheter, och hon pratade faktiskt riktigt bra engelska – mycket ovanligt här. Inte alls ovanligt är däremot det vänliga bemötandet. Servicepersonal gör alltid sitt bästa att förstå även om vi pratar den stolpigaste frengelska.

    Förutom ost finns även en speciell liten affär för fisk. Bröd och vin har också separata butiker, men det är vi ju vana vid även i Sverige. Notera att vi pratar om ett litet förortscentrum som betjänar kanske ett par tusen bofasta. Det finns en enda stormarknad, ett apotek, restauranger och några turistbutiker.
    Les mer

  • Plaine des Sables

    26. november, Møte ⋅ ☀️ 12 °C

    För att nå dagens mål, Piton de la Fournaise ("ugnstoppen"), den aktiva vulkanen, bör man stiga upp tidigt. Vi vaknade klockan fem och Andreas körde de nästan två timmarna längs västkusten och upp i bergen, varav den sista kvarten gick längs en otroligt skumpig väg anlagd direkt på denna lavaöken.Les mer

  • Piton de la Fournaise

    26. november, Møte ⋅ ☀️ 17 °C

    Vandringen till och från kraterkanten på öns aktiva vulkan var en riktig strapats på nästan sex timmar. Jämförbar med Kebnekaise, tycker vi båda. Men på denna välbesökta vandringsled fanns det gott om pensionärer med vandringsstavar, och även ett par små barn (som inte gick själva hela tiden).

    Vandringen börjar med en nedstigning i en brant trappa utmed den nästan lodräta kanten till vulkanens senaste kaldera, Enclose Fouqué, bildad för 4700 år sedan. Efter en kvart når man botten och möts av ett utomjordiskt landskap med böljande basaltformationer som ser ut att ha stelnat för en vecka sedan, om det inte vore för buskvegetationen.

    Små utbrott har skett här och var i kalderan, och helt nära kanten ligger den lilla vulkankonen Formica Leo (den som kan entomologi förstår vad namnet syftar på) från 1753 som man kan traska runt på. Påminner om grustaget därhemma, men med lika färgskiftande sand som vi såg på Mauritius.

    Efter den lilla bestigningen (Formica Leo är bara tjugotalet meter hög) fortsätter vi den långa vandringen mot den stora kratern. Första timmen är nästan horisontell, men med meterhöga ojämnheter som är ganska tröttande. Återigen, inte olikt Kebnekaise. Vid kratern blir miljön nästan helt steril och mer aggressiv i formen. Se filmsnutten på när Andreas går så förstår du hur trött man blir i musklerna som ska hålla foten plan. Det finns gott om sprickor, grottor (flitigt använda som toaletter – dasspapper skräpar överallt) och små lavatunnlar som ser ut som trädrötter. De mycket sällsynta växter som ändå finns står verkligen ut.

    Bestigningen tog mer än en timme och moln började svepa in – skulle även utsikten bli en påminnelse om vårt Keb-besök? När vi till slut nådde kanten fanns ingen utsikt mot platån eller kusten, men det gick bra att se hela kratern. Det var en mäktig syn, och tillsammans med det omgivande landskapet väl värd vedermödorna.

    Bilden med diagrammet visar hur turen gick fram och tillbaka. När Filip ligger ner och tar igen sig så har vi den sista stigningen kvar uppför kanten på kalderan.
    Les mer

  • Se upp för kossor i molnen

    26. november, Møte ⋅ ⛅ 19 °C

    När vi åkte bilen tillbaka från vulkanvandringen tätnade molnen, regnet öste tidvis ner. Eftersom vi var på hög höjd så åkte vi genom molnen. Vi har aldrig tidigare kört genom så tät dimma. Ibland behövde vi stanna till för att komma fram till var vägkanten var någonstans. Till råga på allt fanns det förrymd boskap på vägen på ett ställe…Les mer

  • Cité du Vulcan

    26. november, Møte ⋅ ⛅ 19 °C

    Efter besöket vid vulkanen besökte vi museet Cité du Volcan. Här kollade vi på utställningen som beskrev vulkaner, vulkanforskning och som förstås fokuserade på öns vulkaner, särskilt Piton de la Fournaise. Det fanns filmer från de olika utbrotten i modern tid, så vi fick se hur det kan se ut när lavaströmmarna tar sig fram i landskapet. En av de snabbaste lavaströmmarna i världen registrerades på ön: 80 km/h.Les mer

  • Sol – varken för mycket eller för lite

    27. november, Møte ⋅ ⛅ 25 °C

    Det här blev en dag för vila, efter gårdagens vulkanvandring. Vi tog det lugnt på stranden och snorklade. Vår ”hemmastrand” är verkligen perfekt för oss som gillar skugga. Trädremsan som löper längs hela stranden ger alla som vill – och det är fler än vi – en paus från solen. Här är gott om folk som sätter upp hängmattor och rentav dukar upp till fest med långbord, stolar, grill och tält i trädens skugga.

    Vi har verkligen haft tur med vädret. Prognoserna på YR stämmer inte, visade det sig. Så när Andreas kollade på vädret i förväg så blev han orolig; nästan varje dag hade regn i prognosen… Hade regnperioden redan börjat? Gradvis ökar regnmängderna här i slutet av året för att vara som störst i januari till mars. Men när det kom till kritan har det bara regnat en natt och kommit en eftermiddagsskur där vi har bott. Samtidigt har det bara varit att titta mot sluttningarna innanför kusten för att se bebyggelse insvept i moln hela dagen medan vi har haft sol. Så vädret kan vara väldigt olika bara kilometer ifrån varandra. När vi skulle till vulkanvandringen inåt land, där nederbörden är större, höll vi noga koll på vädret och valde dagen som verkade ha lägst regnrisk. Vi fick några droppar på oss under vandringen, men bara lite. Vid besöket i Hell-Bourg blev vi lite blötare, men ingen fara. Som sagt, vi har haft tur med vädret.
    Les mer

  • Trafiken

    27. november, Møte ⋅ ☀️ 24 °C

    Trafiken här är möjligen något hetsigare än hemma. Den är i alla fall en barnlek i jämförelse med grannön Mauritius där vi var för några år sedan och där det var vanligt med dödsförakt i trafiken.

    Det är vanligare att hålla hastigheten på större vägar här än i Sverige. En anledning kan vara att det kryllar av hastighetskameror. Mindre vägar är inte lika övervakade och då går det fort. Det är mycket vanligt med 30-sträckor, men mycket ovanligt att någon är i närheten av 30.

    För att klara regnperioden så finns det gott om anordningar för att klara stora vattenmängder. Dikena är gjorda så att vägen är uppmurad minst en halvmeter, så direkt utanför kantlinjen går det lodrätt nedför, ibland flera meter. Två gånger såg vi bilar som hamnat i denna typ av aggressiva diken.

    Oftast har det funkat smidigt med parkering. Det kan vara trångt på parkeringar vid populära stränder och i städer. Här löser man det lätt – trottoarerna är i praktiken parkering och folk går i gatan…
    Les mer

  • Kanjoniserad utflykt

    28. november, Møte ⋅ ☁️ 20 °C

    Resans enda arrangerade tur blev en kanjoning som vi bokade när vi tyckte att vi hade gjort alla utflykter som vi kunde på egen hand. Många arrangörer erbjuder samma paket med några timmars vattenlek längs en kort sträckning av Langevin-flodens vackra kanjon.

    Vi hamnade med en grupp med sju 20-åriga fysioterapeutstudenter från Lyon, och ytterligare ett par i deras ålder. Efter att vi fått utrustning började äventyret med zip-line ner i en fantastiskt vacker bassäng med mäktiga vattenfall som sprang fram ur berget och föll längs de lodräta sidorna. Att kasta sig ut, glida längs linan och plumsa i det friska vattnet var precis lagom läskigt och häftigt! Sedan fortsatte vi längs valda delar av flodens sträckning med att ömsom åka på rumpan i de naturliga vattenrutschkanorna och att hoppa i djupa pooler från klippor på olika höjd, den högsta sju meter. Det gick bra att klättra upp och hoppa flera gånger, och efter det första försiktiga hoppet kastade ungdomarna sig ut i allt mer våghalsiga volter och skruvar. Avslutningen var nedfirning 10-12 meter fritt hängande under ett stackars klent träd som svajade betänkligt. Men vår guide var proffsig och verkade säkerhetsmedveten, och han spände upp alla linor och tog bort dem efter oss, så att nästa grupp som kom efter oss kunde göra likadant. Det blev lite som ett pärlband av olika gäng från konkurrerande arrangörer men det var välsynkat så det kändes aldrig trångt.
    Les mer

  • Edens trädgård

    28. november, Møte ⋅ ⛅ 25 °C

    Efter morgonens vattensprattel blev det dags att knyta ihop resan. Redan när vi första gången körde in i vår förort l'Ermitage såg vi skyltar om en trädgård bara någon kilometer från vår lägenhet. Nu blev det en lagom utflykt.

    Det visade sig vara en "etno-botanisk trädgård", skapad 1991 av Philippe Kaufmant, en fransk agronom som redan som ung förälskade sig i tropikerna och den kulturella mångfalden på Réunion. Modellen var engelska trädgårdar, där det finns prång och nya ställen att upptäcka bakom varje krök. Snarare än taxonomi är trädgården indelad efter människans förhållande till växterna, exempelvis kryddväxter, textilfärgningsväxter, byggmaterial.

    Trädgården är liten för att vara en botanisk trädgård, men den är vacker med exempelvis en våtmark (med tillhörande myggor!), ett bambubuskage, ett enormt baobabträd (de måste växa väldigt snabbt) och olika blommande buskar. Där fanns också den största romtunna vi sett, och små ödlor. Tydligen en kameleont också, men den lyckades gömma sig.

    Trädgården används även till festligheter, och när vi var där förbereddes en fest som väldigt tydligt utannonserades som en muta. (Det visade sig att MUTA är ett Réunionskt försäkringsbolag.)
    Les mer

  • Sista solnedgången

    28. november, Møte ⋅ ☀️ 25 °C

    Med mindre än en timme kvar till solnedgången gick vi till stranden för att njuta av den sista kvällen. Andreas snorklade, Filip fotograferade. Vågorna var höga och dramatiska men moln vid horisonten gjorde att solnedgången blev lite diffusare än tidigare.Les mer

  • Marinmässa

    29. november, Møte ⋅ ☀️ 25 °C

    Vid "boulodromen" som ligger längs stranden anordnades en utställning om revet och dess liv som vi besökte innan den vemodiga Sista Snorklingen. Det var inte jättemycket att se, men vi hittade en biolog som pratade okej engelska och som berättade lite om djurlivet i lagunen. Vi har sett en majoritet av djuren på planschen inklusive koffertfiskar, en rocka, sjöborrar och massor av sjögurkor, men inga snäckor, sjöhästar eller sköldpaddor.Les mer

  • Revets barnkammare

    29. november, Møte ⋅ ☁️ 25 °C

    Vi snorklade någon kilometer längre söderut i lagunen än vanligt denna sista gång, och där såg revet lite annorlunda ut. Framför allt dominerade Acropora-koraller med sina långa fingrar, perfekta som gömställe för fiskyngel. Och vid varenda en simmade stim av pyttesmå varianter av de vuxna fiskar som vi sett så ofta vid de robustare Porites-korallerna där vi snorklat förut. Säkert en mycket viktig art för hela ekosystemet.

    Jag litar inte på min undervattenspåse till mobilen, så det blev inga egna bilder men här är en från nätet som visar hur fingerkorallerna ser ut.
    Les mer

    Reisens slutt
    30. november 2025