Till Frankrike

Uppstigning 04:45 för att sitta på bussen 06:15. En frukost som var väldigt lik den på Ibis i London. Vi blev i alla fall mätta.

Kontroller som inför en flygresa men slumpmässig scanning av bagage - vi slapp.! Henrik fastnade dock i pass- och biljettkontrollen då han ’saknades’ i systemet. När flera andra råkade ut för samma sak så bestämdes det att det var fel på systemet.

Båten kan jämföras med ett Birka-line-fartyg. Vi fick en egen lounge vilket var ett rum med stolar i rader, bekväma stolar.

Det gungade! När vi hade passerat Isle of Wight tog det i och vi raglade fram i korridorerna så det var lugnast att sitta i loungen.

Framme i Caen satte vi oss i en ny buss, fransk. Människor är riktiga vanedjur för vi satte oss på samma platser som vi haft i tidigare bussar.

Vi åkte till Arromances där vi besökte ett museum som fokuserar på hamnbygget i samband med landstigningen. Det var här de allierade snabbt byggde en hel hamn för att kunna ta emot fartyg med förnödenheter för att försörja de stridande trupperna. Byggelement till hamnen var förberedda i England och bogserades över hit. Man gjorde t.o.m en pipeline från England för att lätt kunna få över bränsle. Det var en imponerande infrastruktur man åstadkom. Logistik i krig har en stor roll i utgången av kriget.

Två korta besök på stränderna/landstigningsplatserna Juno och Sword Beach fick avsluta dagen.

Vårt hotell i Caen är litet. Minst av allt är hissen som har plats för 1 människa och 2 resväskor samtidigt alternativt 3 människor som står sammanpackade. Dessutom stannar hissen inte på de plan där hotellrummen är utan på en halvtrappa under eller över våningsplanen.

Snabb installation på rummet och sedan blev det biff och bea på en närbelägen restaurang.Читать далее