Madagaskar - nu börjar det riktiga ävent

Då kom dagen då vi skulle lämna lyxön Mauritius och börja äventyret på riktigt. När ryggsäckarna stod färdigpackade gick vi ner på stan för att köpa snacks till planet. Spar hade extrapris på chips - och ni vet ju hur glad min kära man blir av röda priser. Vi kom ut ur affären med sex påsar chips, lite grekisk yoghurt, ost och nötter.

Efter några timmar i sällskapsrummet på hotellet blev det dags för avfärd. Vi hoppade in i taxibilen som väntade och gav oss iväg på den en timmes långa färden till flygplatsen. Allt gick väldigt smidigt förutom lite strul vid bagageincheckningen. Är man inte medborgare i Madagaskar måste man visa upp en giltig returbiljett ut ur landet för att få komma in . Detta hade inte vi tänkt på. Uffe hittade ett öppet wi-fi som var vääääligt långsamt. Efter att ha stoppat upp kön i 10 minuter laddades äntligen mailen och vi kunde visa flygbiljetten till Johannesburg.

Flyget tog bara 1h och 40 minuter och vi roade oss med att titta på Swedish Dicks - en komediserie med Johan Glans i huvudrollen. Ingen jättekul serie men den fick duga som underhållning. Vi passade även på att sammanfatta Mauritius och kom fram till följande: Det som är positivt med resmålet är de fantastiska stränderna och det svalkande klara vattnet. Maten är otroligt god och det är enkelt att hitta både traditionellt, indiskt och asiatisk mat. Perfekt för vegetarianer men också om man gillar fisk och skaldjur. Som vi fick erfara är människorna väldigt trevliga och omtänksamma. Om man ska hitta något som drar ner resmålet är det flygtiden på 14,5 timmar och prisnivån.

Flygtiden gick snabbt och vi landade i Antananarivo, eller i folkmun kallad Tana, som är huvudstaden i Madagaskar. Processen med att få visum liknar den i de andra afrikanska länderna jag besökt. Det är flera olika stationer och köer man måste gå genom. När vi betalt visumet fick vi en stämpel. Sen lämnade alla turister in sina pass till en grupp på fem anställda som gjorde allt pappersarbete för hand och satte ännu en stämpel i passet. Vi fick stå en kvart och vänta på att få våra namn upplästa och få tillbaka passen.

När vi axlat ryggsäckarna gick vi ut och såg direkt en skylt med våra namn på. Där stod Bosson, en vänlig man som skulle agera chaufför genom vår resa i Madagaskar. När vi körde ut från flygplatsen insåg vi snabbt att Tana är en stor stad som människor med olika ekonomiska förutsättningar kallar för sitt hem. Långsamt körde vi gatorna fram och det var verkligen människor överallt. Vi körde förbi fattiga områden med fallfärdiga hus men även små risåkrar och betande boskap. Vi körde och körde och det kändes som staden aldrig tog slut. Plötsligt stannar Besson och vi har kommit fram till vårt hotell. Vi gick upp för en trappa och genom en stor port. Innergården och hotellet var som en oas i all rusning och folkmyller.

Vårt rum var mysigt med en skön säng och en tv som visade bland annat musikvideor från olika delar av Afrika. När vi hade hunnit landa i alla nya intryck gick vi ut till restaurangen för att träffa Joanne - kvinnan vi skulle gå genom resekontraktet med och betala till. Mötet gick bra och vi fick veta att klockan 08.30 morgonen efter skulle vi ge oss av till Andasibe, en av Madagaskars största nationalparker.

Vi åt en utsökt middag på hotellet. Jag gick en broccoligratäng och Uffe zebukött och potatis. Vår första tanke, liksom säkert för er därhemma var att Uffe fått zebrakött. Så var inte fallet, zebu är nämligen en oxe. Nöjda över middagen gick vi tillbaka till rummet för att komma till ro och se fram emot morgondagen.

Vi vill rikta ett stort tack till Rickard och Lan som bidragit till flyget mellan Mauritius och Madagaskar. Tack Monica och Tore för natten i huvudstaden Tana.Læs mere