Goodbye Malaysia, Hello Thailand

1 nov, nästa sista dagen på Langkawi:
Louise var fortfarande inte helt återställd från magsjukan så hon låg nerbäddad på hotellrummet hela dagen med jämna "roomservice" besök av mig med måltider under dagen. Under omständigheterna hade hon nog det hyggligt genom att streama Djurakuten på iPaden i behagligt luftkonditionering.

Jag spenderade dagen genom att sola och bada på stranden. Gick längs stranden för att se hur lång strandremsan var...den var lång, efter 45 minuter nådde den sitt slut och det var bara att vända hemåt rödbränd på axlarna.

Kvällen spenderade vi genom att mysa till det på hotellrummet och kolla på film då Louise fortfarande hade så pass ont i magen att hon inte kunde gå ur sängen
Lojsan mår bra i magen igen
Lojsan mår bra i magen igen
Story!
. Det får bli Thaiboxning i Bangkok istället.

2 nov, sista dagen på Langkawi och resan till Koh Lipe:
När vi vaknade så var Louise som en ny människa. Pigg och alert utan magkrämpor, antibiotikan verkade ha kickat in.

Vi åt frukost och checkade sedan ut från vårt hotell. Vi blev upphämtade med minibuss för att ta oss till "Speedboaten" som skulle ta oss till Koh Lipe. Först körde vi inom emigrations kontrollen för att få våra "Exit" stämplar från Malaysia. Vidare åkte vi till hamnen där båten skulle gå ifrån kl 2 pm ... där satt vi tills 3:30 pm innan det var dags att åka (lite drygt) men jag svalkade mig med ett par öl medan vi satt i solen och svettades.

Efter ungefär en timmes fartfylld åktur så närmade vi oss Koh Lipe. WOW! Om vi kom från paradiset, så var detta än vackrare. Det ända som är bekymmersamt med att vara här, är att det inte går att beskriva med varken ord eller bilder hur upplevelsen är att omges av otroliga vyer man bara sett på film. Kan ju vara en av anledningarna till att många filmer just spelats in här på Koh Lipe i Thailand.

När vi kom i land fixade de så vi fick stämpel i passet. Sen hoppade vi på första bästa tuk-tuk med all vår packning och bad han köra oss till Forra Diving Resort. Väl framme fick vi en bungalow gjord helt av bambu precis på Sunrise Beach. Det var häftigt att få bo så nära vattnet. Vi promenerade runt på ön och utforskade flera av de sagolika stränderna.

Något vi fått erfara är att det inte är högsäsong här än, på restaurangerna har de sällan det de visar på menyerna. De kommer tillbaka ut från köket efter tagit beställningen " soooly, no haaveh "
inte bara en gång utan flera.. lite störigt. Man får nästan fråga vad de har att välja på innan så man inte blir besviken när man väl bestämt sig för vad man vill beställa och de inte har det. Lojsan har fortfarande inte fått sin stek som hon har längtat efter i ett par dagar.

När solen gått ner tog vi ett nattdopp i det bläcksvarta havet precis utanför vår bungalow, riktigt varmt och gött var det. När vi kröp in under vårt myggnät i vår bambukoja med endast en bordsfläkt som kylning och alla djurläten precis utanför kändes det som vi var djupt inne i djungeln. :)Les mer