Reimposta ricerca
Idre
  • Alva Andersson
  • Alva Andersson

Idre

Un’avventura di 7 giorni di Alva Leggi altro
SeguiPanoramicaPanoramicaCalendarioCalendarioFotografieFotografieCondividiCondividiLista dei desideri
Prima i più nuovi
  • Inizio del viaggio
    21 febbraio 2022
    Alva AnderssonIdreViaggiatore

    Dag 1: Resan dit

    20 febbraio 2022, Svezia ⋅ ☀️ -10 °C

    På söndagen började vi vår färd mot Idre. Redan klockan sex på morgonen gick vi ut som utmattade zombies till bilen och satte gasen i botten norrut.

    Färden fick 8/10 från min sida. Landskapet var fint och viben var allmänt bra trots den långa färden (12h). Baksätet var dock väldigt trångt, så man fick sitta lite som en köttbulle. Därför var det riktigt nice när vi väl pausade. Att sträcka på benen var samma känsla som att släppa ut håret efter man haft en right hästsvans som stramar åt hela ansiktet.

    Pappa gillade dock inte pauserna, och orsaken bakom detta är fortfarande okänd. Varje gång vi pausade blev hans mun ett streck och en rynka formades mellan brynen. Han gick alltid 10 meter framför oss andra i raskt tempo, och vägrade köpa den lovade oreomilkshaken till Arvid. Efter vi åkt in i Norge utan att ha stött på problem med gränskontrollen lugnade han dock ner sig lite.

    Mamma var inte heller en solstråle 100% hela vägen. Efter en timme hamnade vi i en bilkö, så mamma bestämde sig direkt för att ta rollen av en drama queen och började gnälla över att vi skulle behöva köa i tre timmar (vi köade bara i trettio minuter).

    Men som sagt var färden bra överlag. I slutet åkte vi genom en fin barrskog med snöklädda träd. Arvid hade dock bildat en kammare av fisar under färden, och bestämde sig för att släppa ut dem under den sista timmen. Dessutom hade han utvecklat en hemsk andedräkt av allt godis. Därför gällde det att behandla honom med respekt, då han annars riskerade att släppa ut från alla möjliga håll. Makten han höll under den timmen, var extremt hotande för övriga familjemedlemmar (speciellt stackars mamma).

    Ca 18.00 anlände vi till stugan, där vi åt kvällsmat och spelade ett spel. Sedan tog vi oss mot sängarna där jag sov mycket gott.    Leggi altro

    Guarda la traduzione
  • Alva AnderssonIdreViaggiatore

    Dag 2: Skidåkning

    21 febbraio 2022, Svezia ⋅ 🌬 0 °C

    Jag och pappa gav oss ut i backen tidigt på morgonen. Där åkte jag i barnbacken några gånger, innan jag vände mig mot nya utmaningar i form av riktiga backar. Största delen av dagen, gick åt att åka gröna backar. Vid de brantare delarna har jag en tendens att tappa kontrollen. En gång ramlade jag, och det visade sig att jag hade en stor talangbrist när det kom till att ta mig upp igen. När jag äntligen kommit upp på huk började jag glida in i skogen, bort från backen. Efter lite ansträning lyckades jag dock komma på fötterna igen och fortsätta åket.

    Jag och pappa åt även belgiska våfflor och varm choklad uppe i topprestaurangen. Sedan återvände vi hem där jag pluggade och åt kvällsmat.    Leggi altro

    Guarda la traduzione
  • Alva AnderssonIdreViaggiatore

    Dag 3: Promenad och bowling

    22 febbraio 2022, Svezia ⋅ ☀️ -6 °C

    Denna dagen bestämde jag mig för att ta en paus från gårdagens intensiva skidåkande. Så jag gjorde mig trygg i stugan med plugg och en bok.

    På eftermiddagen bestämde sig jag och mamma för att gå ut på en promenad. Där såg vi jättegulliga draghundar och höga berg, som man sällan skådar i Skåne. Efter vår vandring i det 3km långa promenadspåret, påbörjade vi färden hemåt. Just när mamma gladde sig över hennes läkta häl, halkade hon på is och slog i benet.

    På kvällen käkade vi på ett hamburgarställe, där jag surade över att mamma och pappa tvingat in mig i en skidlektion (efter att de lovat att de inte skulle tvinga mig). Sedan gick vi mot bowlinghallen vars kvalitet kunde ifrågasättas. Käglorna satt fast i snören och enligt hela familjen (utom pappa vara kassa bowlingskills gynnades av det) var överens om att banan lutade konstigt.    Leggi altro

    Guarda la traduzione
  • Alva AnderssonIdreViaggiatore

    Dag 4: Intervju, ilska och skidlektion

    23 febbraio 2022, Svezia ⋅ 🌬 0 °C

    Jag inledde dagen med en digital anställningsintervju. Det gick bra men hon frågade mig ingenting, när jag spenderade timmar igår på att skriva ett femsidors långa förberedda svar. Hursomhelst fick jag jobbet vilket var fräsigt.

    Sedan drog jag och Arvid ut i backen. Han försökte dock få in mig i en svart backe (som bara var blå i den delen som var kvar när vi svängde in). Eftersom jag knappt klarar av gröna backar, tänkte jag "hell no" och försökte vända mig därifrån medan Arvid susade ner. När jag försökte vända mig från backen ramlade jag och mina ben vreds i 180 grader. Medan jag låg där, ansiktet mot snön, blev jag riktigt förbannad. Ungefär en kvart senare lyckades jag vrida mig till en bekvämare position där jag kunde ta av mig skidorna. Sedan gick jag förbannat därifrån och påbörjade min långa färd mot barnbacken.

    Jag tog några ilskna åk innan jag ville gå hem igen. Tyvärr ledde mitt kassa lokalsinne mig till Ica. Därifrån skulle det vara omöjligt att ta mig till stugan med skidorna, så jag tog av dem. Under min långa färd hemåt, tröttnade jag och slog mig ner i en snöhög. Där surade jag, tills jag reste mig upp igen och fortsatte till stugan. Efter flera hinder (i form av hala trappor), anlände jag utmattad till stugan och tog en trevlig tupplur.

    Några timmar senare var det dags för skidlektion för mig och Arvid. Eftersom jag är en tjej full av surprises, valde jag att vara med på lektionen fastän jag envisats med att inte vara med. Där lärde vi oss att åka baklänges och snurra runt (jag åkte också en blå backe woho!).

    Därefter återvände vi till stugan, och nu sitter jag med lasagne i magen och skriver detta inlägget :-)    Leggi altro

    Guarda la traduzione
  • Alva AnderssonIdreViaggiatore

    Dag 5: Plugg, skidor och buffe

    24 febbraio 2022, Svezia ⋅ ⛅ -2 °C

    Jag inledde dagen med en pluggförmiddag innan jag och pappa gav oss ut i backen. Det gick bra och jag åkte tre stycken blåa backar (woho). Jag fortsatte öva på att använda knäna och att inte tappa kontroll i backarna. Detta gjorde jag dock tyvärr i gröna ostbacken, men jag ramlade aldrig som tur är.

    Pappa var nära att köra in i fel backe två gånger. Först svängde han in i den så kallade "turisten 2", men jag var uppmärksam och sa att det var fel (han trodde mig först inte). En annan gång var han nära att ge sig ut i en röd backe med mig. När vi kom på hans misstag, genade vi till rätt.

    Annars var det inte mycket som hände. Vi åkte the blueberry sling (blåbärsslingan) några gånger, vilket är min favoritbacke. En gång svängde vi in i en våffelstuga, men på vägen dit fastnade mina skidglasögon i ett träd. En gren fångade upp bandet så jag rycktes tillbaka, och fick stå lutande bakåt medan jag försökte få loss bandet.

    Efter skidåkningen gav vi oss iväg till en italiensk buffe. Den var dock inte så populär bland familjen, då buffen var ovanligt dyr i förhållande till kvaliten. Sedan återvände vi hem och spelade Med andra ord.    Leggi altro

    Guarda la traduzione
  • Alva AnderssonIdreViaggiatore

    Dag 7: Lite wild and crazy

    26 febbraio 2022, Svezia ⋅ ☁️ -3 °C

    Som ni kanske såg, finns det ingen "dag 6". Sanningen är att jag sitter här och har helt glömt bort vad som hände den dagen. Vi åkte lite skidor, spelade shuffelboard och åt lax. Det är allt jag minns.

    Men nu lämnar vi det förflutna bakom oss och blickar fram till DENNA dagen. Jag vaknade 10.20 och chillade lite här hemma. Klockan 11.30 kom pappa hem efter sitt skidåkande (han åker literally 24/7). Då begav vi oss tillsammans ut i backen och åkte lite i DALS-backen, som är den roligaste enligt mig.

    Klockan 13 hade vi bestämt träff i våffelstugan med Arvid och mamma. Vi åt och goade oss, innan jag tog mitt första wildandcrazy-beslut: jag skulle åka Turisten - en tuff blå backe. Efter våffelpausen åkte därför jag, Arvid, pappa och Evert till toppen och gav oss ut i Turisten. Allt gick bra, och backen var ganska chill bortsett från ett random stup. Jag överlevde dock men fick ta emot lite kritik om min långsamhet av Evert. Jag anser dock inte att man ska skynda sig ner, utan pausa då och då för att observera omgivningen.

    Efter detta åket tog jag mitt andra wildandcrazy-beslut. Jag skulle åka en röd backe som heter Rödingen. Allt gick finfint här med, men återigen fick jag höra att jag var långsam. Därefter åkte vi en grön och en blå, innan vi bestämde oss för att gå tillbaka till stugan. Pappa, Evert och Arvid skulle dock ta en skicrossbacke ner. Eftersom jag var noob fick jag inte följa med, utan skulle ta the blueberry sling ner. Här tog jag mitt tredje (och största) wildandcrazy-beslut. Jag lämnade the blueberry sling och riktade istället blicken mot den röda västbacken. Här bestämde jag mig för att ta sista åket, utan att någon annan var med. Där nere mötte jag Evert och pappa, som efter lite funderingar hade listat ut vem de såg i backen. De kände igen mig genom den uppknäppta jacken och klumpiga kroppsspråk.

    Nu sitter jag hemma medan mamma och pappa lämnar tillbaka skidorna. Den sista kvällsmåltiden här i Idre blir oxfilé, och imorgon börjar vi vår roadtrip söderut.    Leggi altro

    Guarda la traduzione
    Fine del viaggio
    27 febbraio 2022