Chill dag i Rotorua

En dag helt utan planer. Känns lite konstigt för att vara ärlig. Vi är vana att ha någon fast punkt under dagen som vi behöver förhålla oss till men inte idag. Efter en chill morgon i husbilen bestämde vi oss för att bege oss för att tvätta lite kläder, alltid skönt att ha nytvättat till man kommer hem så man slipper tänka på det. Under tiden vi väntade på att tvätten skulle bli klar körde vi husbilen till en dump station i närheten för att tömma smutsvatten och toalett. Vi hade ett avtal om att den som använde toaletten i husbilen flest gånger var den som skulle bli tvungen att tömma den. Eftersom jag var den som körde och bestämde när vi stannade blev Louise den som fick kasa runt på det lilla dasset när nöden slog på i färden. Trots Louise hade flest besök blev det jag som fick tömma. Som tur gick det utan missöden enligt instruktionsvideon för "toilett use" som Louise studerat noggrant. Vi återkom till vår laundrymat precis i lagom tid till att tvätten var klar. Efter att tvätten var ren och torkad satte vi oss och diskuterade vad vi skulle göra med resten av dagen. Eftersom det var 30 grader och strålande solsken vilket vi knappt sett sedan vi lämnade Australien så ville vi svalka oss i någon sjö i närheten. Vi tyckte att Stand-up boards som vi testade i Coffs Harbour var en riktig hitt och försökte se om vi kunde hyra i närheten av Rotorua. Det enda som fanns var halvdagsturer på stand-up boards vilket vi inte var så sugna på. Vi ville ju glida runt efter egen önskan och inte åka efter någon guide tillsammans med andra turister. Vi tackade nej till turen och bestämde oss för att ta oss till en sjö och svalka oss och ta det lugnt istället. Problemet var bara att bestämma vilken då det finns 16 sjöar i Rotoruras närområde.

Eftersom vi har bokat in whitewater rafting på Kaituna floden imorgon så bestämde vi att vi tar husbilen till en freedom campingplats i närheten av floden och tar dagen som den kommer. Väl framme parkerade vi husbilen och lagade lunch innan vi inspekterade Kaituna floden och det 7 meter höga vattenfallet vi ska paddla ner för imorgon. Vi insåg snabbt bara av att kolla på det vildt forsande vattnet tillsammans med varningsskyltarna att det inte var ett ställe att bada på. Vi tog oss istället till närmsta sjö där vi såg folk bada och bredde ut våra handdukar på en brygga i den gassande solen. Idag kändes det som man var tillbaka i Australien där värmen var så konstant att man ville doppa sig var 10:e minut. Det var väldigt strömt även här då vattnet ledde ut i floden som vi ska paddla igenom imorgon. Louise påpekade hur synd det var om ankorna som paddlade för fullt med sina fötter utan att komma en centimeter framåt. Det samma gällde dock oss också när vi badade. Man fick hoppa i en bit upp på bryggan sedan snällt glida med till slutet och klättra upp igen. Det var som sagt inte bara vi vid den här badplatsen utan en stor Maui familj på ett tiotal personer som glatt gjorde bomben om och om igen för att se vem som kunde göra störst splash. För er som varit på Nya Zeeland vet att det är enkelt att urskilja ursprungsbefolkningen, Maui-folket på grund av deras hudfärg och kroppshydda. Majoriteten av urinvånarna är kolossalt stora på alla håll. Vilket som ni kan tänka utgjorde en del ordentliga splash i vattnet. Just Rotorua är en signifikativ plats för deras tro och det har vi märkt under våra två dagar i staden då vi stött på betydligt fler än tidigare på vår rundresa.

Efter några timmar i solen och rödaktig ton i huden gick vi till husbilen och tog siesta. När jag vaknade upp rastlös började jag smida planer på hur jag skulle få upp Louise. Jag gjorde en snabb sökning på Google maps och hittade en helekologiskt butik 3 minuter iväg och droppade förslaget att vi skulle gå dit. Hon nappade direkt och att de hade en "Beer garden" behövde jag ju inte nämna. Louise vandrade runt i butiken en lång stund och beundrade alla miljövänliga alternativ följt av två pints i ölträdgården. Win win. När vi gick tillbaka till husbilen och solen var påväg att gå ner så ser vi samma familj fortfarande vara kvar på bryggan och hoppa och leka i vattnet. Det var 6 timmar efter vi kom dit och de redan var där. Snacka om heldag!

Nu hade solen gått ner och vi parkerade tillbaka vår husbil på den avsedda parkeringsplatsen en bra bit in i regnskogen. Nu var det istället för två andra campare över tiotalet husbilar och campervans, men det var en stor yta så det kändes inte alls trångt. Gratis är ju trevligt som sagt som en omväxling. Vi lagade vår middag och drack ett av våra rieslingviner från vingårdarna i Marlborough. Hade det mycket mysigt och bra en av de sista kvällarna på resan. Efter middagen tog vi en promenad längs en av vandringslederna i anslutning till parkeringen. Vi hade läst kommentarer på Camper Mate att det kryllade av lysmaskar längs promenaden. Helt ensamma vandrade vi ut i det bläcksvarta mörkret med endast våra telefoner att lysa upp spåret där vi vandrade. Först beundrade vi den starkt lysande stjärnklara himlen innan vi kom djupare in i skogen och träden täckte våra huvuden. Shit vilken häftig syn vi möttes av när lysmaskarna lyste upp hela valvet där vi vandrade, som små blå lysande dioder som pulsade runtom oss tillsammans med total tystnad. Precis som i Hokitika där vi gick in i en utmärkt led för turister specifikt för att se Glow worms, skillnaden här var att vi var helt ensamma i skogen vilket förgyllde upplevelsen. På vägen tillbaka fick djurälskaren Louise en extra guldkant på dagen när hon fick syn på en liten söt luden pungråtta vandrandes på stigen framför oss. "Åh en possom!" viskar hon glatt och lyser försiktigt med mobilen på den lilla krabaten som klättrade upp i ett träd och kollade förvånat på oss och undrade nog vad vi var för filurer som vandrade i mörkret. Resterande bit tillbaka till campet var Louise som en hackig skiva, "åh så söt den var!" om och om. Imorgon blir det rafting...om alla vågar.Read more