Kaiapoi

Även denna förmiddag skulle spenderas på de Nya Zeeländska vägarna. Planen för dagen var att åka från Hokitika och vidare till Christchurch för att byta ut vår SUV till en husbil. Förhoppningsvis skulle allt gå enligt planerna denna gången. Pratandes om den trevliga gårdagen påbörjade vi körningen och hade siktet inställt på att hitta en trevlig restaurang längs vägen för att äta frukost. Det visade sig vara lättare sagt än gjort då alla restauranger vi passerat haft söndagsstängt. Vi höll tummarna att något snart skulle dyka upp så vi kunde få vårt morgonkaffe. En stor skulptur av Gollum på ett hustak påkallade vår uppmärksamhet. Vi stannade till och upptäckte till vår stora glädje att vi kommit till en öppen restaurang. Gården runt huset var belamrat med skulpturer, unika prylar och djur. Vi hade kommit till ett riktigt unikt ställe. Min första reaktion var att hela gården och även huset var fullt med skräp. Men när vi tittade närmare på alla prylarna var de samlarobjekt och noga utvalda. Vi upptäckte förutom Gollum även en Gandlaf i fullhöjd. Vi hittade ett ledigt bord och beställde kaffe, scones och äggröra. Solen sken och vi kunde inte ha det bättre. Vi orkade inte äta upp allt bröd så vi gick ner till djurhagarna för att se om någon krabat kunde vara sugen.

I ena inhägnaden låg ett flertal små griskultingar och sov. Så fort vi sträckte fram brödbitarna vaknade de och nöffade glatt. Uffe var noga med att alla skulle få en varsin bit. En trevlig upplevelse som satte guldkant på frukosten. Resten av bilfärden till Christchurch fortsatte utan fler stopp. Vi lämnade smidigt in vår hyrbil på flygplatsen och promenerade 500 meter till företaget Britz. Det var lång kö för att hämta ut husbilen. Helt okej för oss då de hade öppet wi-fi. Vi kollade upp rutten för eftermiddagen. Ytterligare några timmar skulle vi spendera på vägen som löpte norrut till Kaikoura som skulle bli vårt boende för natten. Spännande att bo i husbil de kommande fem dagarna.

Äntligen blev det vår tur att hämta ut husbilen som visade sig vara både stor och fin. Det skulle inte gå någon nöd på oss med en fullutrustad sexbäddars husbil med allt en riktig inbiten campare hade kunnat önska. Vi fick en genomgång av alla funktioner men det jag var mest intresserad av var hur man skulle tömma toaletten. Uffe som skulle köra bjässen frånsade sig uppgiften att även ta hand om den biten. Jag kände att jag borde bidra med något, dock är jag extremt äckelmagad. Efter lite diskussion kom vi fram till att den som använde toaletten flest gånger skulle tömma. Nu gällde det att knipa ;).

Uffe hoppade in i förarsätet och rullade ut från parkeringsplatsen. Det var inga problem för honom att manövrera den lilla lastbilen och vi rullade säkert norrut. Vid en större by utanför Christchurch stannade vi för att äta lunch och handla på oss förnödenheter. Ska vi campa ska vi göra det ordentligt och laga all mat själva. Vi kom ut från affären med välfyllda matpåsar och packade in allt i vårt nya kök. När allt var ordentligt inlagt fortsatte vi färden mot en fårfarm i Kaikoura där vi skulle campa med husbilen för natten. Vår strategi var att stå på billiga/gratis campingplatser varannan dag då vi inte behövde varken ladda 12-volts batteriet eller fylla på färskvatten. De andra dagarna skulle vi välja campingplatser med fler facliteter.

Molnen hopade sig och det började så småningom regna när vi körde längs havet. Det tog sin lilla tid att komma fram till farmen eftersom det var vägarbeten längs den lilla kustvägen. Vi roade oss med att glatt vinka till alla vägarbetare vi såg. De vinkade glatt tillbaka och verkade inte nämnvärt påverkade av regnet som öste ner. Vi rullade in på fårfarmen och stannade till på en gräsplätt osäkra på var de ville att vi skulle stå. Vi möttes av en kvinna som gav oss tummen upp och även två nyvärpta ägg till frukost dagen efter. Precis utanför vårt fönster gick får och mumsade på det gröna gräset. En rogivande syn som inte var helt fel att laga mat till. Vi hade en riktigt mysig kväll och kände oss redan som rutinerade campare. Czytaj więcej