South Africa
Penguin Rock

Discover travel destinations of travelers writing a travel journal on FindPenguins.

13 travelers at this place

  • Day37

    03.03.2019 - Cape of Good Hope

    March 3, 2019 in South Africa ⋅ ☀️ 19 °C

    Gestern ging es dann endlich zum Kap der guten Hoffnung. Wir hatten einen Fahrer, der uns den ganzen Tag begleitet hat. Unser erster Stop war Hout Bay, aber da wir fast alle schon da waren, sind wir dort nur kurz ausgestiegen und dann ziemlich schnell wieder weitergefahren. Kurz danach haben wir nochmal beim Chapman's Peak Drive gehalten und die Aussicht auf Hout Bay genossen. Dann ging es zum Cape Point, wo wir eine kurze Wanderung gemacht und insgesamt fast drei Stunden, weil wir uns einfach nicht von der schönen Aussicht trennen konnten. Bevor es weiter ging haben wir am Kap noch kurz etwas gegessen und hatten dabei eine schöne Begegnung mit viel Geschrei mit einem Pavian, der danach von einem Ranger mit einer Steinschleuder verjagt wurde. Der nächste und letzte Stop war Boulder's Beach, der bekannteste Pinguinstrand, wobei wir im Endeffekt auf einen kleineren untouristischeren Strand daneben gegangen sind. Zwei Mädels aus unserer Gruppe sind dort spontan schwimmen gegangen und die Pinguine sind sogar um sie herumgeschwommen.Read more

  • Day4

    Kap der guten Hoffnung

    February 13 in South Africa ⋅ ⛅ 19 °C

    Bereits um 8 Uhr erreichen wir den Nationalpark und sind so noch fast alleine. Wir parkieren beim Cape Point und wandern eine halbe Stunde der Küste entlang zum Kap der guten Hoffnung. Nach einem kurzen Fotostopp vor der Hinweistafel gehen wir zurück, da das Wetter doch sehr neblig ist. Zurück beim Cape Point mit dem Leuchtturm zeigt sich dann auch bald die Sonne und es wird richtig warm. Da nun auch die Touristen in Scharen auftauchen, fahren wir weiter. Den nächsten Halt machen wir an der Buffels Bay. Hier gibt es ein Meeresschwimmbecken. Das Wasser ist eher kühl, aber sehr erfrischend. Da im Reiseführer der "Venus Pool" als super beschrieben wird, gehen wir auch dort vorbei. Die Realität ist dann doch eher enttäuschend und wir sind froh, dass wir die erste Bademöglichkeit genutzt haben.Read more

  • Day24

    Spontansafari vid sydligaste udden

    December 5, 2019 in South Africa ⋅ ☀️ 22 °C

    Vissa dagar är mer speciella än andra - idag skulle visa sig vara just en sådan dag. När klockan närmade sig 14.00 hade vi redan hunnit med en löprunda, ett gympass, poolhäng, mys med Junie och lunch i vår lilla lägenhet. Nöjda över hur dagen hade börjat hoppade vi in i bilen och körde i närmare två timmar söderut, till Cape of Good Hope - på svenska Godahoppsudden. Tycker det låter festligare med Grodahoppsudden dock som jag trodde var dess riktiga namn fram tills idag. Udden är känd för sin vackra natur med stränder, klippor och slätter - hem för både rik fauna och flora. Lite chockade över inträdesavgiften på 320 rand/person passerade vi bommarna. Vanligtvis ligger inträdet till en nationalpark på ca 70 rand/person för internationella besökare. Spända av förväntan körde vi mot Cape Point som är felaktigt känd för att vara den sydligaste punkten i Afrika (den sydligaste spetsen ligger några mil iväg).

    "Aha så det är här alla turister hänger" tänkte vi när vi såg alla människor som samlats vid den lilla hissen. The Flying Dutchman heter den hiss som går längs bergskullen upp till den gamla fyren som står på den "sydligaste punkten". Hade det inte varit för att jag läst om den otroliga utsikt som bergskullen skulle erbjuda hade jag aldrig ställt mig i kön. Turistfälla var ordet som malde i huvudet när vi betalade för biljetter. I det lilla trånga och varma utrymmet fångade Junie några spanska damers uppmärksamhet. Som de pratade och gullade med henne. Personligen kan jag inte riktigt förstå denna kärlek till främmande barn. Cape Point erbjöd verkligen en vacker utsikt över stränder, berg och kristallblått hav så långt ögat kunde nå. Dock hade platsen varit mer bedårande om man inte trängts med alla dessa människor. Efter lite amning på en bänk i skuggan tog vi hissen ner igen.

    Den gamla fyren blev under 1900-talets början utbytt efter orsakat ett flertal olyckor. Placeringen och höjden fick fyrens skarpa ljus att omslutas av dimridåer och därav titt som tätt orsaka förvirring hos dåtidens sjömän. Ett flertal skeppsvrak går att skåda runt udden och det var just till ett sådant vi begav oss mot. Under vår resa har vi sett ett flertal skyltar som varnar för babianer men trots mycket skådande har vi aldrig sett några. Längs vägen till Olifantsbos strand fick vi syn på en hel familj som gick längs vägkanten. Vi var snabbt uppe med kameran och tog glatt ett flertal bilder på våra släktingar. Vi svängde av på en mindre väg och vipps var alla turistbilar borta. Vår lycka slutade inte med babianerna utan vi fick syn på strutsar, zebror och antiloper - vi var på safari! Det är något speciellt med att se dessa vackra djur i sina naturliga miljöer. Jag önskar att alla djur får känna solen på ryggen, de svala vindspustarna och gräset under fötterna.

    För att inte missa deadline för utpassering och spendera natten i nationalparken gick vi fortast möjligt med sand i skorna över sanddynerna. Solen stekte och vinden var varm denna härliga dag. Vraket var inte superspännande att titta på då endast några stora metalldelar fanns kvar. Med gott mått passerade vi bommarna och körde hemåt med en trött Junie sussandes sött.

    Kommande dag blev lugnare i tempot och förmiddagen spenderades i och vid poolen. Vi besökte den långa gatan Long street på eftermiddagen och roades oss med att titta i butiker och strosa runt i lugnt tempo. Vid tog en juice och en kaffe med uppsikt över marknaden och servitrisen visade sig vara mycket barnkär. Hon pratade med Junie och tog sedan hennes färgsprakande leksak för att leka med henne. Dock så var leken mer retsam och passade nog ett större barn bättre. Hon höll fram leksaken och när Junie sträckte armarna mot den drog hon bort den. Uffe och jag tittade på varandra, hur gör man i en sådan situation? När hon inte slutade markerade Uffe genom att ge Junie en ny leksak. Hon fattade vinken. Som nyblivna föräldrar ställs man inför flera kluriga situationer, vad tycker vi är okej och inte okej. Vi bestämde oss innan resan att ingen annan får hålla henne på grund av smittorisken (hon har inte hunnit få alla vaccinationer än). Vi har varit fasta på den punkten trots att många sträckt fram sina armar och frågat om de får hålla henne.

    Klockan närmade sig middag och vi blev veliga, skulle vi åka hem eller skulle vi hitta en restaurang. Vi bestämde oss för det sista alternativet. Restaurangerna var nedsläckta på grund av ett planerat strömavbrott. Endast vissa serverade mat vilket gjorde vårt val lite enklare. Nu var det bara att få Junie att somna så vi kunde njuta av maten på den populära italienska restaurangen vi valt. Vagnen rullade fram och tillbaka, fram och tillbaka i något som kändes som en oändlig tid. För att inte missa det enda lediga bordet beställde vi på stående fot och Uffe tog plats vid bordet. Jag kämpade på med amning och vagnkörning utanför restaurangen. Junie var ledsen och hungrig då hon saknade ersättningen hon brukade få på kvällen. Vi hade inte planerat att stanna så länge som vi gjort och hade därför ingen ersättning med oss. Vi bytte plats vid bordet och det blev Uffes tur. Maten kom in och Uffe syntes inte till. Jag åt upp snabbt, lite orolig vart de tagit vägen. Efter en lång stund rullade Uffe och en nöjd Junie in. Uffe hade räddat situationen genom att köpa en klämmis till henne. Dagens läxa - åk inte iväg utan ersättning.

    Så bra som jag sovit under resan har jag inte sovit på sex månader. Innan vi reste vaknade Junie tre gånger per natt och uppvaken kunde vara upp till 1.5h. Nu vaknar hon oftast bara en gång och Uffe sköter matningen. Denna natten var precis lika bra som föregående och vi vaknade alla tre utvilade kl 07. Idag skulle vi åka tillbaka till Old Biscuit Mill och lördagens matmarknad. Området var fullproppat med besökare och försäljare som sålde allt från grönsaker till träskulpturer. Jag hittade en present till julklappsspelet och ett halsband. Uffe stackaren såg mest förvirrad ut och visste inte var han skulle börja. Stämningen var på topp med liveband och glada människor. Det var inte lätt att bestämma sig vilken maträtt vi skulle välja av all världens mat som erbjöds. Det blev quesadillas och vatten att dricka. Uffe tittade längtansfullt mot ölstånden medan han drack sitt vatten. Vi körde vidare och hamnade på V&A Waterfront. Vi spenderade några timmar i och runt köpcentrat innan vi åkte hem. Kvällen avslutades med ett bad i badkaret vilket uppskattades mycket av en plaskade liten dam.
    Read more

  • Day17

    Cape Point

    August 2, 2011 in South Africa ⋅ ⛅ 21 °C

    Ja, es fährt eine Bahn hoch zum Cape Point, ja, wir hätten Bahn fahren können... :-)
    Aber zu Fuß den Aussichtspunkt zu erklimmen war zwar anstrengend, aber sehr schön. Hinter jeder Ecke warteten neue Aussichten, und neue tierische Beobachter. Wehmütig betrachten wir die ganzen Abzweigungen raus zu den Klippen, für die wir alle leider keine Zeit haben...
    Unsere Reiseleiterin Britta ist unerbittlich...
    Vom Leuchtturm auf Cape Point genießen wir dann den gigantischen Ausblick auf die False Bay, die falsche Bucht, und die Klippe auf der Cape Point liegt.
    Kaum satt sehen können wir uns hier oben und so wird uns natürlich die Zeit knapp und auf dem Rückweg nehmen wir dann doch die Bahn... :-)
    Read more

  • Day7

    Cape Town 02

    March 16, 2018 in South Africa ⋅ ⛅ 15 °C

    Ao acordar verificamos o site do cable car e ainda estava fechado. Precisávamos tomar uma decisão, fazer a trilha para subir ou ir ao Cabo da Boa Esperança, pois não teríamos tempo para os dois passeios.
    Decidimos manter o roteiro original e fomos para o cabo.
    Leva uma hora e meia para chegar de carro dirigindo por uma montanha, só pra variar, já que Cape é cercada por montanhas.
    Lá existem dois locais muito visitados, o Cabo da Boa Esperança é a ponto mais ao sul do sudoeste africano, pois o ponto mais ao sul da África é Cape Agulhas, que divide o oceano Índico e o Atlântico.
    Lá (Cabo da Boa Esperança) não tem estrutura, apenas uma placa para fotos e uma trilha que pode sair em Cape Point. Fizemos apenas parte dessa trilha, voltamos e pegamos o carro para visitar Cape Point, que é onde existe uma estrutura boa, com banheiros, lanchonete e restaurante.
    É possível ir até o primeiro farol construído para alertar os marinheiros, mas com uma eficácia não muito boa, e até o segundo do farol, esse na ponta do cabo mesmo para minimizar as chances de acidentes.
    Na volta fomos para Boulders Beach, onde vc pode nadar com os pinguins em uma praia que faz parte do parque nacional Table Mountain (R75 para entrar).
    Além disso, há um caminho sob uma plataforma onde vc passa ao lado da colônia de pinguins.
    Voltamos para a cidade e jantamos no VA Waterfront (Oceans Basket) antes de voltar para o hotel.
    Read more

You might also know this place by the following names:

Penguin Rock

Join us:

FindPenguins for iOSFindPenguins for Android

Sign up now