Maydān al Ittiḩād

Drömmen om att ge sig ut på äventyr och ta en paus från vardagen är ständigt närvarande för mig och Uffe. Vardagen är härlig på många vis men livet får sig en kick av att utforska och besöka nya delar av världen som ger minnen för livet. Sista riktiga långresan gick till Sydafrika när Junie var mellan fem och sex månader gammal. Sen kom Covid och satte upplevelser på vänt (förutom en smålandstur i en omgjord skåpbil och en bilsemester till Kroatien). I tankarna hade vi fortfarande resan till Japan och Filippinerna som vi ställde in 2019 då den sammanföll med Junies födelse. Äh vi kanske ska boka den på nytt igen? Det värsta som kunde hända är att den fick ställas in igen på grund av Covid. Uffe tryckte på boka och nu hade vi äntligen en resa att se fram emot. Till skillnad från sist la vi till ytterligare tre passagerare. Junie såklart men även Uffes föräldrar Lena och Per som också längtade efter upplevelser.

Det blev oktober 2021 och smittotalen peakade likaså restriktionerna i samhället med bland annat hemarbete. Vi hoppades på att komma iväg i mars 2022. Till detta fick vi en ordentlig överraskning - jag var gravid. Kan man åka till Filippinerna som gravid, är där inte Zikautbrott? Dessutom kommer jag vara i vecka 27-30 när vi är utomlands - kan man ens resa så sent i graviditeten? Det var många frågetecken vid denna tidpunkten och till detta kan vi lägga till ett krig i Ukraina i mars 2022.

Efter att ha noga övervägt alternativet att avboka bestämde vi oss för att åka. Ett äventyr innan nästa barn kommer hägrade. Så den 27e mars 2022 begav vi oss av på vår efterlängtade semester.

Nog om bakgrunden till resan - nu kör vi igång!

Efter att noga förberett alla viktiga papper (så som vaccinationsbevis, försäkringspapper, intyg från barnmorskan och journal) stod vi hemma i hallen med väskorna packade och väntade på vårt resesällskap. Nåja fullt så lugnt och harmonisk var inte stunden innan vi skulle åka. Vi sprang runt i huset och samlade in den sista packningen samtidigt som jag gav instruktioner till mamma Gullvor som skulle passa katterna och huset under tiden vi var borta. Puh lite stressigt innan vi satt på tåget på väg till Kastrup. Tåg-och flygresan till Dubai gick jättebra med en 2,5-åring. Just det, Japan hade fortfarande inresestopp på grund av Covid och vi ställde om en månad innan avresa till fem nätter i Dubai.

På plats i denna glamorösa stad med extra allt tog vi en taxi till hotellet där vi möttes av en väldigt söt katt som satt och tittade på oss när vi gick upp för trappan till hotellet. Det var ett lägenhetskomplex med pool och vi såg fram att spendera resans första dagar boendes tillsammans.

Den första riktiga dagen spenderades till stor del vid poolen för att landa och släppa alla tankar på vad som händer hemma i Sverige. Frukost inhandlades och vi tog en lunch på en mexikansk restaurang i närheten. Resans start firades med en kall hink med Corona för tre av sällskapet. Junie och jag skålade i vatten och var minst lika nöjda. Det första man slås av (förutom det grandiosa i allt från byggnader till nöjesutbud) är renligheten. På toaletter, restauranger och allmänna platser står alltid personal redo för att polera bort eventuella spår du skulle kunna lämna på den nystädade ytan. Maten får jag inte glömma att nämna. Som vegetarian är jag van vid att behöva äta mest kolhydrater och ytterst lite protein på våra resor. Utbudet i Dubai är verkligen av en annan karaktär. Välkomponerade måltider med smaker från hela världen skulle göra vistelsen i Dubai allt annat än tråkig smakmässigt.

Att bara ta det lugnt vid poolen är inte riktigt vår grej så till nästkommande dag var schemat fullspäckat. Vi tog en 20-minuters taxiresa till ett museum i närheten för att hoppa på den röda linjen kördes av ett välkänt sightsingbolag. Lena hade goda minnen från tidigare resor med bussen på olika destinationer i Europa. Ett bra sätt att få ett helhetsintryck av staden. Första stoppet blev Dubai Gold Souk (guldmarknaden). Omringade av dofter från välkända kryddor beundrade vi gulkreationerna. Tänk att dyka upp med den där guldvästen på jobbet - det hade verkligen blivit en snackis och en märklig företeelse. Vi kom ut från raderna av guldbutiker och kryddstånd för att hitta en liten butik som serverade kaffe och nypressad juice. Perfekt stopp för toalettbesök och energipåfyllnad. Dessvärre blev jag kissig igen väldigt olägligt när vi väntade på att fortsätta turen på den röda linjen. Ingen toalett syntes till vid hållplatsen så jag fick hoppa på och sitta på helspänn fram till Dubai Mall - ett av världens största och mest spektakulära shopping malls.

Puh när väl toalettbesöket var avklarat kunde jag vara mitt vanliga glada jag igen. Vi åt lunch och styrde sedan stegen mot akvariet - ja ni hörde rätt, det finns ett stort akvarium på köpcentrat likaså isrink och inomhusskidåkning. Upplevelsen var väl sådär, mycket folk och den största tanken med bland annat hajar gick att se från utsidan. Junie somnade gott efter upplevelsen och vi vuxna fick en stund för oss själva. Vi styrde stegen mot Burj Khalifa, en skyskrapa med imponerande 160 våningar och som kunde titulera sig världens högsta byggnad när den byggdes 2010. Dess spegelbild avtecknar sig vackert i den konstgjorda dammen vid foten av byggnaden, känd för sina vackra fontäner. Med en vy över dammen, Burj Khalifa och omgivande skyskrapor slog vi oss ner i skuggan för att avnjuta kall dryck och glass.

Lagom till Junie vaknade bestämde vi oss för att ta en båttur i dammen (ingen liten fiskedamm direkt) för att få se fountänshowen på nära håll. Lagom till turen skulle starta samlades hundratals människor längs vattnet för att få se den kända showen. Det blev en härlig avslutning på en händelserik dag med en dansande Junie i båten, med rörelser i takt till den dundrande arabiska musiken och till fontänernas rytmiska rörelser och uttryck.

Vilken spännande stad Dubai är och som Lena och Per uttryckte det. Hellre Dubai alla dagar i veckan än en klassisk turistort på Gran Canaria.Read more