traveled in 8 countries Read more
  • Day 16

    Hemma igen

    March 1 in Sweden ⋅ ☁️ 4 °C

    I sociala medier har vi sett att vädret här hemma blivit varmare och med sol. Det hade varit trevligt att se, men det sista vi såg av solen var innan flygplanet sjönk ner i molntäcket inför landningen. Här hemma har det sedan varit grått och trist... Vi hade gärna tagit lite värme och sol med oss, men men. Fint att få träffa katterna i alla fall!Read more

  • Day 15

    Cancún

    February 29 in Mexico ⋅ ☀️ 29 °C

    Vi tänkte titta lite på Cancun när vi ändå skulle till flygplatsen, men efter sovmorgon och bestyr med packningen slutade det med att vi bara hade ungefär en halvtimme, vilket vi ägnade åt att åka ner till vattnet med förhoppningen att få se lite hamnliv. Men vi var inte så pålästa; Cancun är en ung stad och den enda hamnen är den lufthamn som är vårt mål. Faktum är att stadens äldsta monument är det gamla flygledartornet...

    Så staden grundades 1970 som en ren turiststad. Vid vattnet fanns bara hotell och en byggnad under uppförande, som vi helt sonika gick upp i för att få lite utsikt. När vi åkte tillbaka söderut mot flygplatsen tog vi östra vägen genom "Zona Hotelera", uppbyggd på barriärrevet runt den rektangulära lagunen. Hotellen låg i vägen för all utsikt mot havet, men lagunen kunde man skymta genom buskaget vid vägen.
    Read more

  • Day 14

    Mat i Mexiko

    February 28 in Mexico ⋅ 🌙 26 °C

    Jag måste säga att den mexikanska maten blev en smula enformig. Som bidrag till ett mångkulturellt kök är tex-mex förstås värdefullt, men enchiladas, tortillas, tortas, burritos och tacos är ändå alltihop bara variationer på kött, sallad och bönor serverade på eller i bröd. Som om svensk mat hade bestått av tunnbrödsrulle, gourmet-rulle, vego-rulle och hamburgare.

    I gatustånden svängde de ihop en burrito eller några tacos (alltid mjuka!) med "pastor" (fläsk tillrett som kebab på spett), kyckling eller biff. Som vegetarian fick Andreas oftast nöja sig med att skippa köttet (någon gång ersattes det med jackfruit). Efter några dagar började vi leta efter italienska och thailändska restauranger för att få lite omväxling.

    En trevlig sak med matförpackningarna i Mexiko var att de hade svarta åttakanter som talade om hur god den var. Som mest lyckades jag komma upp i sex åttakanter: en påse nötter som var både söta, feta och salta!

    Ett populärt gatusnacks var färdigskuren gul mango med chilisalt, en kul kombination som passade bra i värmen.
    Read more

  • Day 14

    Río Secreto

    February 28 in Mexico ⋅ ☀️ 30 °C

    En enda regndag har vi haft under tiden i Mexiko, men idag fanns det åter regn i prognosen. Lämpligt då med en inomhusaktivitet.

    Río Secreto är ett av de underjordiska vattensystem som även utgörs av cenotes. Här kan man få en guidad tur under mark. Det fanns platser kvar, dessutom till rabatterat pris, så vi slog till.

    Grottsystemet Río Secreto upptäcktes 2004 av en bonde som jagade en ödla in i en av ingångarna. Systemet utforskades 2006–2007 för att sedan öppnas för guidade turer 2008.

    Receptionen ligger intill stora vägen, strax söder om Playa del Carmen. Därifrån transporterades vi på skumpiga vägar i 20 minuter, rakt ut i djungeln. Här bytte vi om, duschade och satte på oss hjälmar. Jag (Andreas) och ett par andra valde att ha på oss våtdräkter.

    Vår grupp på åtta personer leddes av guiden David, som på ett lättsamt (kanske lite flamsigt) sätt berättade om stalaktiter, stalagmiter, djurliv och historik. Han var bra på att inte bara inkludera den karismatiska megafaunan utan också peka på termiter (i träden utanför grottsystemet) och pyttesmå myror och kräftdjur som traskade respektive sam i mörkret.

    Ödlejägaren var inte första upptäckaren; mayaindianerna var förstås nere här för hundratals år sedan. Det finns lämningar efter dem i Río Secreto, men inget som vi såg längs vår väg. De guidade turerna går olika banor, så är man här en annan gång så kan man välja att se andra delar av grottsystemet. Totalt sker turerna längs 10 % av det fyra mil långa systemet.

    Vi ömsom gick på mark, vadade och simmade oss fram i underjorden. Vi fick ta oss genom trånga passager, men aldrig så att det kändes klaustrofobiskt. Det var lite som att leka grottforskare. Den stående instruktionen var "akta huvudet, se var du sätter fötterna, peta inte på nånting" och – när det var dags för fotografering – dessutom "le". Så det var mycket att tänka på!

    Vid ett tillfälle när vi stod i ring med vatten över midjan så stängde vi av alla pannlampor, var tysta och bara stod ett tag i mörkret. Helt becksvart. Helt tyst. En speciell upplevelse!

    Längs vägen såg vi även fruktätande fladdermöss och små malar som käkade kräftdjuren. Till slut kom vi ut i ljuset igen. Här sträckte sig växtligheten ner i öppningen, med ett träd ståendes mitt i hålet i marken, med alla andra träd runt om som hade några meters försprång.

    Tyvärr får man inte ta bilder med egen kamera i Río Secreto. Med på turen var istället en fotograf. Vi kollade på bilderna efter rundturen och en handfull var mycket fina, men tyvärr galet överprissatta (110 USD). Så ni får nöja er med ett par bilder norpade från nätet. I de bilderna har man en ordentlig ljussättning.; i verkligheten var det enda ljuset i grottsystemet det som kom från våra pannlampor. Visserligen fanns en charm i det, men åtminstone någonstans längs vägen hade de kunnat installera en fin belysning.

    I slutändan blev det inget regn denna dag, men det kan vara skönt att svalka sig från värmen ett tag också. En fin och annorlunda upplevelse!
    Read more

  • Day 14

    Trafiken i Mexiko

    February 28 in Mexico ⋅ ⛅ 29 °C

    Vi har en hyrbil för att ta oss omkring under semestern här. Det är lite stökigare trafik här än hemma, men inte så farligt. Det är en västanfläkt jämfört med Vietnams galna trafikovett. Där körde vi visserligen inte själva…

    På stora vägen längs kusten har vi åkt några gånger nu. Det är en väg som är något enklare än svenska motorvägar, med 80–100 km/h i hastighetsbegränsning. Det finns gott om undermåliga på- och avfarter, och rätt vad det är så kör det in någon från stillastående i filen. I vägrenen cyklar man eller väntar på skjuts. För att minska behovet av broar och viadukter så finns det gott om vändplatser i mitten av vägen, med en avfart på ena sidan och en kort påfart på andra sidan. Praktiskt, men lite vanskligt med ytterligare något att hålla reda på.

    Man strösslar med skyltar för att sänka hastigheten, men det är sämre med att återställa hastigheten. På vägen inåt landet från Tulum dröjer det på ett ställe någon mil med landsväg efter en 40-skylt innan det finns en 100-skylt igen. Som om det var underförstått att det var landsvägsfart långt tidigare än skylten. Det var många som ville köra om längs den sträckan…
    Read more

  • Day 14

    Sista badet i havet

    February 28 in Mexico ⋅ ⛅ 27 °C

    Vi blev lite rastlösa men tomma på idéer vad vi skulle göra vår sista hela dag i Mexiko. Vi bokade en sista-minuten-plats för en exkursion i Río Secreto till eftermiddagen, så det blev några timmar på förmiddagen att slå ihjäl. Lagom för en tur till den lilla gratis-stranden i Tulum som vi upptäckte i början av resan. Inget regn men mycket vind denna dag, så Andreas ville gärna leka Poseidon i vågorna. Fregattfåglar kunde hovra glidflygandes, och en kille surfade.Read more

  • Day 13

    Säkerhet och trygghet

    February 27 in Mexico ⋅ ☀️ 26 °C

    Vi möttes av ett eller annat rynkat ögonbryn när vi sa att vi skulle semestra i Mexiko, och i synnerhet att vi skulle köra runt på egen hand. Landet är ju välkänt för sina våldsamma knarkkarteller och det finns gott om berättelser om turister som blivit hotade eller rånade på sina bilar för att de har råkat köra in i fel område.

    Yucatan-halvön och i synnerhet delstaten Quintana Roo som vi tillbringade mesta tiden i är också drabbad av kartellernas konflikter, såväl med varandra som med den mexikanska polisen och militären. I synnerhet har både Tulum och Playa del Carmen pekats ut som föremål för punktinsatser, åtminstone 2022.

    Med detta sagt är VÅRT intryck efter resan (vi har nu kommit hem, så inget peppar peppar behövs) stor trygghet. Vi har måhända rentav betett oss dumdristigt ibland, exempelvis strosat in på mörka bakgator med stor systemkamera och allmänt turistig uppsyn, men aldrig bemötts med mer än avmätt noterande. På turiststråken är försäljarna lagom envetna (ett par av ungarna som vill sälja armband blev dock väldigt nyfikna på min kamera), i trängseln på karnevalen skötte alla sitt, alla poliser vi stött på har uppträtt vänligt och korrekt (även om det känns lite överspänt att de bär automatvapen om de så bara är utposterade för att kolla att man betalt inträdet till nationalparken) och så vidare.

    Det skummaste som hände var att vi mitt på turiststråket i Playa del Carmen blev erbjudna "Cocaine? Cannabis?" av en man. Ok kanske att man erbjuder första bästa västerlänning lite gräs, men kokain sådär rakt upp och ner? Det kanske hade gjort "Dick & Willys beach party" ännu häftigare?

    Vårt intryck av trygghet må vara anekdotiskt, men så är även de berättelser om våld som florerar. Jämför med hur många internationella turister just nu avstår från att besöka gängkrigens Stockholm.
    Read more

  • Day 13

    Scania

    February 27 in Mexico ⋅ ☀️ 30 °C

    Det som slår mig (Andreas) här på Riviera Maya är hur mycket Scania-bussar det finns. De allra flesta långfärds- och turistbussarna är från Scania och sådana finns det ju gott om här. Vad är det för en kampanj som Scania har lyckats med? Eller har bussarna varit del av något handelsavtal med Sverige? Några Volvo-bussar och -lastbilar har vi sett också, men bara en personbil. När det gäller personbilar är det påtagligt hur mycket Dodge det finns. Vi själva hyr en Nissan, som är rätt vanligt här också.

    I övrigt sker kollektivtrafiken inte med vanliga bussar här, utan med minibussar kallade colectivos. Det finns hållplatser, men det går att vinka till sig colectivos lite var som helst, även vid kanten av motorvägen.
    Read more

  • Day 13

    Snorkling i Xcacel

    February 27 in Mexico ⋅ ⛅ 28 °C

    Typiskt att det dröjde till näst sista dagen innan vi hittade smultronstället. Denna strand har en helt annan atmosfär än de övriga. Man betalar inträde (80 kr) men sedan finns det inte en gnutta kommers! Förbud mot att spela musik, och har man medhavd matsäck får man äta den på parkeringen. Stränderna har i och för sig aldrig varit skräpiga här, men Xcacel var superrent. Eftersom vi inte hade parasoll med oss och inget fanns att hyra blev det lite för soligt för oss när vi inte snorklade, men det var verkligen underbart att slippa gapiga churro-försäljare och inkastare. En strand för naturälskare som vi nog hade återvänt till varannan dag om vi vetat. Och jag hittade ett ledigt strandvaktartorn där jag smög in i skugga och sneglade med ett öga på e-boken och det andra på eventuellt nödställda badare. (Det fanns en riktig badvakt också.)

    Revet var ganska stort och ett par meter djupt men inget man behövde lämna ytan för att se. Stora stim av fiskar, några sjöborrar, ganska mycket levande koraller men inte så bjärta.

    Filmen visar en grupp näsbjörnar som botaniserade vid parkeringen.
    Read more

  • Day 12

    En liten cenote i Tulum

    February 26 in Mexico ⋅ ☀️ 28 °C

    Aldea zamá är en liten cenote i östra Tulum. Den är öppen och gratis för allmänheten, men är bara ett litet vattenhål dit lokalbefolkningen gärna söker sig. Vi tog en sväng dit efter utflykten till Playa del Carmen och körde prompt vilse bland de små vägarna som förband resorterna här mellan staden och vattnet. Men vi hittade fram och lyckades klämma ner oss mellan de badande ungdomarna i vattnet där bara någon kvadratmeter hade stådjup.Read more

Join us:

FindPenguins for iOSFindPenguins for Android